Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
trakta med vördnad.» Och på ett annat ställe (kap. 43) talar
han om en helig lund, där det germanska folket nahanarva-
lerna vid Weichsel af ålder firade sin gudstjänst. Den förste,
så vidt jag vet, som omtalar trädkult bland nordboarna, är
den arabiske författaren Ibn Dustah, som skref omkr. 912 e. Kr.
Han berättar om rus, ryssarna, d. v. s. svenskarna, hvilkas
land han beskrifver, att »prästen upphänger offret i ett träd,
väntar tills det uppgifvit andan och säger, att det är ett offer
till Gud.» Något senare, år 952, skref den bysantinske kej-
saren Konstantinos Porphyrogennetos sin afhandling Ek-
thesis thés basileiou taxeös, hvari han i nionde kap., som
bär öfverskriften: »Om rhös, som komma från Ryssland till
Konstantinopel med sina båtar», ger en liffull skildring af
svenskarnas båtfärder genom Dnjeprs forsar söder om det nu-
varande Jekaterinoslav (att det var svenskar, är lätt att se,
bl. a. däraf att Konstantin meddelar namnen på alla forsarna
dels på »ryska», d. v. s. svenska, och dels på »slaviska», d. v. s.
ryska; de »ryska» namnen äro uppenbart svenska). Sedan
de passerat dessa forsar samt det s. k. Krariska öfverfarts-
stället till Cherson, komma de till en ö, som nu kallas Chor-
titsa och ännu i nyare tiden omtalats för sin storskog af ekar:
»på denna ö verkställa de sina offringar, emedan där står en
mycket stor ek». Således äfven i främmande land förstodo våra
barbariska förfäder att hålla eken i ära. Men det var ju också
ett folk, som betraktade skogens träd med en sådan vördnad, att
de läto det första människoparet uppstå af en ask och en alm!
Men jag återvänder nu till platanen, som väckte Sokra-
tes* beundran och som Plinius ställer i spetsen för sin långa
växtbeskrifning. Det är icke den hos oss stundom odlade
Platanus occidentalis L. och än mindre en »lönn», som öfver-
sättningarna ibland kalla den (den hör icke ens till samma familj
som lönnen), utan den ståtliga Platanus orientalis L., som bl. a.
är inhemsk i Mindre Asien och som i den grå forntiden öfver-
flyttades till Kreta och därifrån till Ättika och Italien. Den blir
vanligen intill 20 m hög, har utbredd, yfvig krona samt upp-
når ett ofantligt omfång och utomordentligt hög ålder; de
största kända exemplaren i Europa stå (eller stodo ännu för
tjugo år sedan) i Böjükdere-dalen vid Konstantinopel; de äro
30 m höga, deras stam mäter 50 m i omkrets, och deras
ålder uppskattas till 2500 — 4000 år. De funnos således redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
