Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
och i parker och väl också i skogsmarkerna i närheten af de
ägande gårdarna. Äfven i »kulturskogen» böra de kunna få
plats, exempelvis kring kärr och bergrötter och längs skälen
mellan olikåldriga skogsbestånd. Slutligen kunna en hel del
platser, som på grund af sämre jordmån icke kunna användas
i jord- och skogsbruket, göras nyttiga som bärare af fågel-
skyddshäckar. Så t. ex, gamla stensbrott, ler- och grusgrafvar,
branta sluttningar, döda vinklar på åkerfält och i trädgårdar
samt kanterna af ängar och betesmarker. Slutligen anläggas
de med synnerlig fördel längs järnbanor. Skyddshäckar af
löfträd lämna här också ett skydd mot eldfara.
De fågelarter, som fås att bygga bon i dessa skydds-
häckar, äro framförallt trastar, finkar och sylvior samt gulsparf
och järnsparf. Å det Berlepschska godset hafva skydds-
häckarna dragit till sig en massa fåglar. I en plantering af
8 meters bredd och 103 meters längd kunde man räkna till
ej mindre än 73 bon af olika arter, alltså ett bo på hvar
halfannan meter.
Beredandet af boplatser omfattar för det andra uppsät-
tandet af fågelhålkar åt »hålbyggarna». Man har ju länge
hållit på med att skaffa boplatser åt starar och kanske också
åt någon mindre fågelart genom upphängande af hålkar. Man
har lyckats väl med de mycket förnöjsamma stararna, man
har kanske också lyckats få någon talgoxe, någon flugsnappare
eller någon rödstjärt. Alltför ofta har resultatet blifvit grå-
sparfvar. Bortser man från stararna, hafva hålkarna af den
gamla modellen till det allra mesta förfelat sitt ändamål där-
för att de varit konstruerade utan tillräcklig kännedom om för-
hållandena i naturen. Det är egentligen först efter några tyska
ornithologers experimenter och främst genom von Berlepschs
som det nu finnes i handeln i Tyskland fullt rationelt be-
skaffade fågelhålkar. Det har länge varit ett önskemål att
äfven någon svensk ville slå sig på fabrikationen af denna
vara, då den höga tullen gör ett importerande oskäligt kost-
samt. Det ser nu ut som vi snart skulle bli så lyckliga, i
det en herr A. Ringius i Säfsjö startat en fabrik af detta slag
och är på god väg att kunna bjuda fullt mönstergilla och
billiga hålkar.
Som allmänna principer vid förfärdigandet af fågelhål-
kar gäller att de icke göras af i fyrkant hopslagna bräder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
