Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
utan af naturliga stamstycken med orörd bark samt att de vid
borrningen få tjocka väggar. Detta skänker fåglarna det nö-
diga skyddet mot regn och väderleksväxlingar och därjämte
genom de tjänligare akustiska förhållandena bättre fred mot
yttervärldens buller. Ingångshålets storlek bör med mate-
matisk noggrannhet afpassas efter den önskade fågelartens
kroppsstorlek, och ingången bör gå något uppåt i 4 ° vinkel
mot horisontalplanet inifrån — att det ej får rinna vatten in
i boet.
Fig. 1. a) Längdgenomskärning af ett naturligt hackspettbo; b) längdgenom-
skärning af en fågelhålk af den Berlepschska modellen; c och d) det yttre af två
dylika hålkar, den ena med flyghålet framtill, den andra med flyghål på sidan.
De under von Berlepschs kontroll i Tyskland fabricerade
hålkarna för helt hålbyggande fåglar äro framställda med
naturliga hackspettbon som mönster (fig. 1). Deras hålighet
är flaskformig med rundt tvärsnitt och halfrund botten. De
göras i fyra olika storlekar för de större och mindre fågelarterna.
De arter som afses äro företrädesvis mesar, nötväckor, trädkry-
pare, svart och hvit flugsnappare, rödstjärt, göktyta, hackspettar,
starar, skogsdufvor, blåkråkor och — ugglor. För de halft
hålbyggande arterna äro två särtyper af hålkar konstruerade:
en med liggande stamstycke och i ändan till hälften öppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
