Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de, liksom guldet i våra tider, mången gång ledt menniskorna
till stora geografiska upptäckter. Och denna grymhet mot
djuren är så mycket förderfligare i sina följder, som naturens
återalstringskraft icke kan ersätta förstörelserna; ja, man vet
hur svårt eller omöjligt det är att åter införa en enda
djurart, som på ett ställe en gång blifvit utrotad. Men på detta
sätt fortgår hejdlöst förstörelsen af lifvet nästan allestädes på
jordklotet.
Dock är det isynnerhet på Spetsbergen, detta geografiska
elände af köld, mörker och förstelning, och hvarest man
tycker att människan med största barmhertighet bort anse
de arma kräk af några få arter som der fresta ett uselt lif,
som den europeiska »civilisationen» uppträdt i tanklöst barbari.
Ty, ehuru denna kalla vrå af ishafvet, med sina renhjordar,
ejdrar, ripor, fogelberg och hvalrossar, ingalunda är så
utfattig, utan lämnat miljoners värde på handelsvågen, ha
makterna icke ens brytt sig om taga den i besittning, så
att landet åtminstone kommit under egennyttans hägn; och
derför har den råa vinningslystnaden under århundraden
der fritt och utan all barmhertighet slagtat och plundrat
samt från sina traniga handelsläger hemfört otaliga dyrbara
skeppslaster, under det man alltför ifrigt nedgjort alla der
befintliga djurarter, ja, långs stränderna byggt skottvallar af
tusentals afspäckade hvalrosskelett, årligen lastat hela jakter
med ejderägg, till det yttersta nedskjutit renarne och riporna
samt budit till uttömma de outtömliga fogelbergen; hvilket
allt också våra ryktbara nordfarare, Nordenskiöld, Torell,
Malmgren med flere, sett eller eljes säkert erfarit. Men
ingalunda är det rätt handladt att så missakta en fläck på
jordklotet, att kasta den utom rättens område, att så missvårda
och föröda ett helt land, må vara af bara sten och is, men
också med den rikedom der finnes af djur och allt det som,
om mensklighet fått råda, der kunde finnas till nytta för
många och en lång framtid: sådant »är, i allmänhet sagdt,
äfven från blotta egennyttans synpunkt en förvändhet» samt
inför råheten och egennyttan ett styggt föredöme af laglöshet
och våld. Derför hoppas naturvännen att det så oefterrättliga
tillståndet af ytterligt barbari på Spetsbergen en gång måtte
upphöra och att äfven det landet omsider blir förklaradt för
någons egendom, eller måhända deladt mellan grannstaterna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
