Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
ett exempel. Professor R. Sernander lämnade framlidne
professor V. B. Wittrock ett skott från den blommande delen
af murgrönan å Anduglen i Hardangerfjorden. Skottet sattes
sedermera i en blomkruka, täcktes med glas och ställdes i ett
fönster mot söder. Det erhöll jämn bevattning och slog
omsider rot, hvarefter det påföljande vår utplanterades vid en
ek i Bergianska trädgården. Här har det nu (1914) utvecklat
två grenar, af hvilka den ena har blad, som visa tydlig likhet
med bladen å sterila skott, den andra har oflikade blad af
det fertila stadiets typ. Framtiden får visa den vidare
utvecklingen.
Bladen lefva normalt två år. Undantagsvis kan man
likväl finna blad, som lefva under tre vegetationsperioder, och
det synes ej uteslutet, att något blad kan grönska ännu
längre. Frågan om bladens lifslängd synes vara outredd.
Däremot finnes hos Tobler x) en intressant redogörelse för bladens
köldrörelser. Hos hufvudarten vända bladen å fritt hängande
och vissa andra sterila skott undersidan uppåt under större
delen af vintern. En sådan rörelse är däremot ej iakttagen
hos H. helix hibernlca.
Det är intressant att följa de sterila skottens tillväxt hos
murgrönan, då den klättrar. Skottens yttersta spetsar äro
vid klättrandet böjda uppåt och utåt från underlaget,
hvarigenom de kunna passera fram öfver mötande upphöjningar
och ojämnheter. Hos de närmast efter spetsen följande
stamleden märkes en sträfvan att tryckas nedåt mot underlaget
(geotropism), vid hvilket de snart nog fästas. Häftrötterna
utvecklas på ett stycke af undersidan utaf skottens internodier,
vanligen å midtpartiet. Granskas ett sådant skott från undersidan,
finner man häftrötter oftast ända upp till andra eller tredje
mellanleden mellan bladen. Detta framgår af det mellersta skottet
å bild 6. Mellanledens tillväxt upp till häftrötterna måste
gifvetvis vara afslutad, då dessa rötter fästas vid underlaget.
Det är sålunda endast i en mindre del af skottet, hvari en
sträckning i längd därefter kan äga rum, och skottet bygges
alltså genom att mellanled efter mellanled under en för hvarje
sådan led relativt kort period afslutar sin längdtillväxt.
Skottet till höger å bild 6 har vuxit å en tallstam med
*) Friedrich Tobler: Die Gattung Hedera. Jena 1912.
Sveriges natur. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
