- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1915 /
50

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50

grof och storsprickig bark. Jag har sökt följa detta skott
under dess passage öfver en spricka mellan två barkskollor.
Man vore benägen tro, att det därvid skulle sträcka sig öfver
sprickan och med häftrötterna fästa sig vid dess andra sida,
men så är ej fallet. Skottet kröp ned i sprickan på nedre
sidan och upp ur den på öfre sidan på följande sätt. Vid
kanten af sprickan böjde sig skottets närmast spetsen liggande
del efter hand så starkt nedåt, att den stödde mot
barkspringans vägg, vid hvilken" den fäste sig, och växte ned till
springans djupaste del, hvarest den gjorde en skarp böjning
och kröp därpå uppför andra väggen, vid hvilken den äfven
fäste sig. När skottspetsen nått öfver springans kant, böjde
den sig efter hand åter mot ytan af den nya barkskollan.
Den krök, som härigenom uppstått å skottet, ligger mellan
l:sta och 8:de bladet nedifrån på bilden och är gifvetvis vänd
mot åskådaren, då skottet afbildats underifrån.

Anmärkningsvärdt är att bladen å de skott, som med
häftrötter fästats vid en klippa, trädstam eller annat fast
underlag, i likhet med skotten närma sig underlaget och därvid
ordna sig i ett plan- med undersidorna platt mot underlaget
(dorsiventralt). Å fritt hängande skott däremot äro bladen
allsidigt ordnade, hvilket framgår af bild. 6. Af samma bild
synes tillika bland annat, att häftrötterna äro mindre
utvecklade hos det skott, som vuxit på tallstammen, än hos det,
som vuxit på klippan. Det är sannolikt, att de å klippan
haft en dubbel funktion, nämligen både att hålla fast skottet
och upphämta fuktighet och näring. På tallbarken fanns ej
någon näring och äfven ytterst sällan fuktighet att upphämta.

Af de två yngre exemplar, som vid Skärbo uppdragits
af skott från samma gamla murgröna, har det, som växer i
nordsluttning vid en klippvägg mycket kraftiga häftrötter och
sitter så fast, »som om det vore limmadt» vid
bergsluttningen. Ett mot söder planteradt exemplar sitter mindre
hårdt fast. Fuktigt läge synes sålunda gynna, torrt läge
begränsa häftrötternas utveckling. I sin inre byggnad skilja
sig dessa rötter icke väsentligt från vanliga birötter, och de
kunna under därför gynnsamma förhållanden öfvergå till
sådana.

Å det till vänster å bild 6 återgifna skottet saknas
häftrötter. Detta skott har vuxit halft hängande nedåt på en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:35:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1915/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free