Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Men ännu sedan fräkenbottnarna dragit sin nya
smaragdgröna gördel kring sjön och den friska bladvassens susande
vippor börjat höja sig öfver de torra fjolårsstänglarna, blef
man vid rodd på sjön öfverraskad af att se två stolta hvita
fågelskepnader med sträckta halsar skjuta fram bakom en
vassudde eller af att höra det våldsamma plaskandet och
brusandet, då de i god tid togo till språngmarsch öfver
klarvattnet för att få vind under vingarna.
Att det kliade i fingrarna på många bland traktens
krypskyttar, då de sågo de stora, präktiga fåglarna ute på sjön,
det kan man nog tänka sig. Men nu är det så, att jakt på
svan tills vidare är förbjuden inom Uppland, och risken att
råka fast för oloflig jakt var här midt inne i den
tätbefolkade bygden alltför stor, för att någon skulle våga utsätta
sig därför.
Allt nog, svanarna fingo vara i fred och kommo år efter
år tillbaka till X-sjön, byggde rede och förökade sig. — — —
På samma sätt ha många andra insjöar i Södermanland,
Uppland, Västmanland och Närke, ja, kanske ännu längre
uppåt landet, fått en liten koloni af svanar. Ty den
präktiga knölsvanen håller i motsats till så många andra
fågelarter på att sakta men säkert utbreda sig i vårt land.
Grunda, vassrika sjöar, där han kan finna trefnad, är det
ännu jämförelsevis godt om. Och får han dessutom åtnjuta
fred och skydd från människornas sida, är hans framtid på en
ny lokal snart tryggad. — — — ________–––––-
En liten svankoloni i en insjö är en vacker idyll; ett
svanrike sådant som i Tåkern och Hjälstaviken erbjuder ett
biorama af den mest storartade verkan.
Det är majmorgon på fåglarnas underbara sjö. I en liten
lättflytande Tåkerns-eka färdas vi tyst ut genom en af de
kanaler, som genomskära de berömda Renstadsvassarna. De
gula och svartbruna förgängelsefärgerna dominera ännu i
vassskogar och fräkenbottnar, ty insjön hinner aldrig att få
färdig sin nya skrud af grönska, förrän den stora vår- och
bröllopsfesten redan är öfver. Den nya bladvassen skjuter
dock redan alnshög, skäktebladen höja sina spetsar ur vattnet,
och under ytan, som redan visar tendens att börja »blomma»,
skönjer man de halft utvecklade näckrosbladen och den
sorgligt beryktade vattenpestens mörka snärjor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
