Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
värf för den svenska naturskyddssaken, att dessa skatter
blifvit införlifvade med svensk litteratur. Det är också ett
godt förvärf för den svenska skollitteraturen — i Amerikas
skolor lära Longs böcker användas i stor utsträckning —
ty vi sakna, om vi undantaga de Kolthoffska skildringarna,
underhållande biologiska läseböcker. Jag tror näppeligen, att
några böcker så skola förmå skänka ungdomen en vacker
och sund uppfattning af djuren och naturen i öfrigt som* just
de små Longska arbetena. Måtte flera af hans skildringar
snart bli öfversatta.
Det är, kantänka, i mångas ögon och öron omodernt med
»läseböcker» vid biologiundervisningen i våra dagar, då man
helst bara skall dissekera och snitta. Men med all respekt
för nyttan och nödvändigheten af dissektionsöfningar och
dylikt vid zoologiundervisningen vågar jag dock tro, att god
»zoologisk läsning», som sätter som sitt mål att studera
instinkterna hos djuren och följa dem på deras vildmarksstigar,
fullt försvarar sig på låg- och mellanskolstadiet.
Nedskrifvaren af dessa sidor har med fördel användt
alla de tre på svenska utkomna böckerna af Long som
läseböcker vid undervisningen i zoologi i läroverkens andra och
tredje klasser. Och sällan har jag sett en berättelse följas
med mera spänning än t. ex. historien om »När man möter
en björn», eller för att ta’ några exempel ur den sista
samlingen, »Vildmarksseder», berättelsen om »Upweekis, Skuggan»
eller om »Kagax den blodtörstige» eller om »Örnen, Molnets
vinge». Jag känner mig öfvertygad om att just sådana
skildringar hos de små väcka kärlek till naturens historia,
den kärlek och heliga vördnad, utan hvilka all kunskap om
vare sig den eller den anatomiska detaljen är af ringa värde,
åtminstone då det gäller karaktärens, personlighetens
utformning, och till hvilken all undervisning, till och med
biologiundervisningen, kan och bör syfta.
Om författarens person och lif vet jag inte mer, än
hvad öfvers, i den första svenska samlingen, »Vad skogen
lär», meddelar i förordet, det vill säga just ingenting alls.
»Han tituleras doktor, bor i Stamford, Conn. och kan
flere språk» samt får sina böcker sålda i hundratusentals
exemplar, och det senare är ej något, som bör förvåna en.
Men jag kan inte förneka, att jag gärna skulle vilja lära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
