Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
Julhärjningen bland misteln. Vid Botaniska sällskapets i
Stockholm sammanträde i slutet af sistlidna december beslöts med anledning
af ett påpekande af f. läroverksrådet N. G. W. Lagerstedt att genom
en skrifvelse till öfverståthållareämbetet för polisärenden fästa dess
uppmärksamhet på den olagliga trafik, som jultiden äger rum i
Stockholm med försäljning af mistel från Mälarprovinserna, hvarest denna
växt sedan fem år tillbaka är fridlyst enligt § 11 i naturskyddslagen.
Den kort därefter aflåtna skrifvelsen åtföljdes af en färgplansch öfver
misteln, för att polismännen med ledning däraf skulle lära sig att
känna igen den sällsynta parasiten och bli i tillfälle att inskrida mot
de försäljare, som kunde misstänkas för att ha kommit öfver
densamma-på olagligt sätt.
Naturskyddsåtgärder inom kronopark. Med anledning af en
framställning af lektor J. A. O. Skårman har domänstyrelsen anmodat
öfverjägmästaren i Västra distriktet att föranstalta om vissa åtgärder
till skyddande af den rika löfängsvegetationen å hemmanet Böhlet inom
Granviks kronopark, Skaraborgs län. I samband härmed har styrelsen
äfven föreskrifvit, att två i närheten af Böhlet befintliga lokaler för ett
par sällsynta växter, nämligen Cephalanthera rubra och murgrönan
(Hedera helix), skola inhägnas och skyddas såsom naturminnesmärken
enligt de grunder, som gälla för naturskydd på kronans mark.
Jättegrytorna i Kittelberget vid Linköping. De i förra
årsskriften å sid. 187 omtalade jättegrytorna i Kittelberget invid
Linköping blefvo i början af sommaren 1914 upprensade, sedan
stadsfullmäktige på förslag af bokhandlare G. Swanlund anslagit ett belopp
för ändamålet.
»Först nu får man se, huru betydande dessa jättegrytor i själfva
verket äro», skrifver tidningen »Östgöten», som har äran af att först
ha fäst vederbörandes uppmärksamhet på det intressanta
naturminnesmärket. »De äro belägna alldeles intill hvarandra med en smal
mellanvägg, å hvilken man ännu ser spåren efter isens och stenarnas
söndermalningsprocess. Den minsta af dem är intressantast, därför
att den mest karakteristiskt återger typen af dylika egendomliga
bildningar. Den har till skillnad från den större och vidare jättegrytan
en ganska trång öppning men är flera meter djup och är på botten
nästan svartslipad af stenarnas tusenåriga svarfningsarbete. Den större
jättegrytan har flera smärre urhålkningar, som tyda på, att
slipverktygen här varit i färd med att skapa nya jättegrytor, när ett mildare
klimat inträdde och dref inlandsisen på flykten.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
