Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
väggen, vattnad af
den ständigt
sipprande »bergsyran».
På båda ställena
frodas lind och lönn
bland vanliga
nordligare löfträd,
troll-drufva och fjälltålta
bland vanliga
blomster, vid
Våckelberget dessutom
hassel och alm, vid
Hykieberget try och
tibast, underviol och
backsöta Astrágalus
glycyphyllus). De två
sistnämnda hajämte
lind och lönn sitt
högsta, nordl igaste
och västligaste hem
i Dalarna här.
Kanske allra fagrast stå dessa lustgårdar om våren och
försommaren, när getramsen blommar. Den finns rikligt i
båda. Midt på Våckelbergets brant ligger en tjockt gräsklädd,
nästan otillgänglig »hylla», ymnigt prydd med getramsens
stora gröna vingar till blad och stora tunga klasar af
bedårande vackra svala grönhvita blomklockor, liksom ett det
festligaste namnsdagsbord.
Hykieberget tar kanske priset af de två. Det är högre,
mer öfverväldigande — på samma gång som rikare och
yppigare. Både vildare och varmare. Grönskan krönes upptill
af den frodigaste ormbunksskog i prånget mellan
bergväggarna — ett prång, som högst upp smalnar till
»Studentrännan» med dess grotta under ett stort fastkiladt block, som
tycks fallfärdigt när som helst. Längst in i den mörka
skrefvan skimrar grönglänsande mossa, med en trolsk glans
som om den vore själflysande.
Och vänder man sig om, har man under sina fötter de
svällande löfträds kronorna och i djupet under dem dalar
och åsar med mörk barrskog och ljusa sjöar, främst den
»I VÅCKELBERGETS LUSTGÅRD, FÖRF. FOTO 1915
ENVIKEN »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
