Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
stora rikt växlande Nässjön, till hälften inramad i stor bygd
och till hälften i lika helgjuten obygd. Liksom man från
Våckelberget ser ut öfver obygdssjön Balungen och de nedre
bygdkransade sjöarna i Envikens sjökedja.
Båda bergen äro omsusade af sägner. I Våckelberget
såg en vallflicka för o ej längesedan en skymt af Råndan —
skogsfrun själf. I Åitsbjärr finns i klippväggen en hvit
kvartsåder, som kallas »Flätrännan» (af fläte, grädde); där
stod en skogsfru och tjärnade, fick höra kyrkklockorna,
slog i förskräckelse omkull tjärnan — grädden rann ut och
stelnade i berget. Alltså en version af sägnen om Gwenna
i Dåråberg (berättad i Sveriges Natur 1915).
I båda bergen häckar pilgrimsfalken — liksom på
Bispberget och Klövet vid Dådran. Alla dessa häckplatser skulle
skyddas — han borde åtminstone få ha sitt hem i fred,
om han också själf tillsvidare enligt våra ädla lagstiftares
höga beslut måste vara fredlös — han, våra höjders
stilfullaste bebyggare, våra rymders snabbaste och härligaste
fribytare med sitt klangrika, djupt meningsfyllda,
lifssymboliska namn!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
