Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
natur, att man väl torde få söka länge för att finna något
liknande.
Behöfver jag säga, att vi från början lämna ur
räkningen den inre skärgården med dess af sommarvillor och
utsiktstorn mer eller mindre fördärfvade stränder? Detsamma
kunna vi för öfrigt göra äfven med de längre ut belägna
mera tätbefolkade öarna; och ändock återstår ett
hafsbands-område af flera mils bredd, som inom sig har att uppvisa de
mest olika naturtyper och öfvergångar mellan dylika: Innerst
vanligen en krans af större öar, bakom hvilkas karga strandklippor
man till sin öfverraskning finner lundar och löfängar med den
mest yppiga vegetation — ofta verkliga små paradis för
botanisten —, växtlig och högstammig barrskog med furor,
tillräckligt stora och kraftiga för att passa till boträd åt de
sista ättlingarna af hafsörnens stolta kungaätt, myrar,
kärrmarker och hedar. Längre ut åt fjärdarna enstaka skär
eller hela små skärgårdar, där sommarsolen i dalsänkor och
på skyddade ställen mellan hällarna framlockar små »förtrollade
trädgårdar» med löfängens vackraste karaktärsväxter, men
där på samma gång ljungmarkerna och enmattorna på mera
utsatta ställen påminna oss om närheten till hafvet och
tallarna och löfträden öfver allt hållas i hård tuktan af de
mäktiga vindarna. Och så till sist, sedan den marina trädgränsen
öfverskridits, de verkliga kalskären och »utkobbarna», där
på sin höjd en rönntelning eller en mossig alruska slagit rot
i skrefvorna och där den fanerogama växtligheten för öfrigt
är inskränkt till ett fåtal motståndskraftiga arter — ett ofta
storstiladt skärgårdslandskap, som i fråga om karghet och
gigantiska klippformationer t. o. m. borde kunna tillfredsställa
en västkustbo.
Men det skönaste af allt det sköna, detta hafsband har
att bjuda på och hvad som framför allt annat bidrar att
skapa det intryck af oberördhet, naturvännen sätter så stort
värde på, är emellertid sjöfågellifvet, sådant det utvecklar sig
inom de båda sistnämnda af här ofvan skisserade zoner,
löf-ängsskärens och kalskärens. — Inom de skogklädda öarnas
bälte dominerar ännu fastlandets fågelfauna, som ju faller
utom ramen för denna uppsats. — Dessa långt ut mot hafvet
belägna ofta svårtillgängliga öar och skärgårdar ha i regeln
icke haft att erbjuda några naturtillgångar af det slag, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
