Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
väckt fråga om att i samband med prästerskapets lönereglering afsätta
några af dessa ängar som naturminnen, be vi att få anföra följande.
Det torde vara allmänt bekant, att de härliga löfängar, hvilka
fordom voro så allmänna på hela Gottland och hvilka genom sin
naturskönhet och yppiga vegetation utgjorde öns prydnad och stolthet, i
allt större utsträckning förvandlas till åker eller genom vanskötsel samt
utsugning till dålig hagmark. De gå med nutidens storartade expansion
af jordbruket, ej minst betodlingen, helt enkelt sin fullständiga
undergång till mötes, om ej från det allmännas sida något göres att rädda
en eller annan spillra. År 1841 räknade man på Gottland 35,174
hektar naturlig äng. Ännu år 1900 hade denna siffra ej sjunkit lägre
än till 31,995 hektar, men år 1910 räknade man ej mer än 16,668
hektar; d. v. s. på 10 år hade öns naturliga ängar, hvilka till
ojämförligt största delen äro löfängar, minskats med bortåt hälften!
Med kraft bör framhållas, att det ej blott är Gottlands natur såsom
sådan, hvilken härmed lider en oersättlig förlust. Den drabbar ock
hela Sveriges naturforskning, närmast de biologiska disciplinerna, som
alltsedan Linnés tid blifvit vana att i de gottländska löfängarna söka
sig ett synnerligen värdefullt forskningsmaterial. Ej underligt, att det
för en rad vänner till och forskare i öns natur framstår såsom ett
önskemål af första rang att få ett antal af dessa ängar i några af deras
hufvudtyper bevarade för all framtid såsom naturparker.
Det har nu vid vår undersökning visat sig, att midt i förödelsen
just prästängarna i flera socknar erbjuda de kanske vackraste och mest
typiska återstoderna af de gottländska löfängarnas härlighet, hvadan det
sålunda med hänsyn till både den gottländska naturens framtid och
hela det svenska naturskyddet synes verkligt välbetänkt att bland denna
grupp utvälja de första naturparkerna.
Emellertid anse vi, att skyddet af dessa naturparker icke bör
ställas lika för dem alla. Vi fördela de af oss föreslagna i två
grupper:
A. De som kräfva ett fullständigt skydd enligt lagen angående
naturminnesmärkens fredande den 25 juni 1909. Dessa äro:
Haj-nums prästgårds Kallgateburg, 10 har; Fleringe s:n, Hessle
komministerboställe, 21 har; Hellvi, prästängen. 10 har; Hörsne prästäng,
10 har; Stenkyrka, Ekebyängen, 11 har; Bäl, Annexängen, 30 har;
Mästerby, Annexängen, 10.5 har; Grötlingbo prästäng, 13 har; Fide,
Annexängen, 11.5 har.
Motivering, de föreslagna områdenas begränsning o. s. v.
återfinnes i bil. 1.
B. De som endast kräfva ett partiellt skydd och angående hvilka
riksdagens beslut 1909 (skrifvelse 173) medgifvit, »att, utan hinder af
hvad i allmänhet finnes stadgadt rörande förvaltningen af kronan
tillhörig mark, de myndigheter, som därmed äga befattning, må, när sådant
utan afsevärd uppoffring eller olägenhet för kronan finnes kunna äga
rum, tillåta, att område eller föremål, som äro att anse såsom
naturminnesmärken, tills vidare lämnas orubbade eller genom lämpligt
förbehåll vid arrendeupplåtelse undandragas arrendatorns förfogande».
Sveriges natur. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
