Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Detta kraf på blommor och grönt, planteringar och parker är,
påpekar han, icke blott en skönhetsfråga, utan också en hälsofråga, en
social fråga. Ty »våra parker och träd äro våra lungor och vårt friska
blod».
I fortsättningen af motiveringen hänvisar hr Ström till den
uppmärksammade enquéte: »Om jag vore stadsfullmäktig» . . ., som för
något mer än ett år sedan publicerades i Svenska Dagbladet och hvars
utbyte i form af olika uppsatser och uttalanden äfven föreligger i
bokform. Han håller sig därvid gifvetvis i första rummet till de uttalanden,
som beröra stadens skönhetsvärden, som tala för »mindre husmassor
och mera luftutrymme, billiga markområden, med grönska litet hvarstans
och mera koloniträdgårdar i utkanterna», såsom
landtegendomsdirektören Meurling i korthet formulerat programmet. Han citerar konstnärerna
Gustaf Ljunggren Carl Larsson, och Carl Milles, docenten
Johnny Roosval, rektor Karl Nordlund, stadsingenjören Påhlman,
arkitekterna Stubelius, Klemming och Grut samt ingenjör Axel Ädling,
hvilka alla spela på samma strängar. Särskildt uppehåller han sig vid
Naturskyddsföreningens sekreterare hr Thor Högdahls kraf på naturskydd
inom stadens område. Denne vill ha ordnandet af parker och
planteringar anförtrodt åt en särskild kommitté, som dessutom skulle, efter
mönster från andra håll, ha att tillvarataga stadens naturskydd,
kulturminnesmärken och skönhetsintressen, en lösning som hr Ström finner
synnerligen tilltalande, liksom han också tager fasta på hr Högdahls
grava anmärkningar mot ödeläggelsen och vanvården i hufvudstadens
utkanter.
Hr Ström föreslår alltså i anslutning härtill »ett råd på 7
personer att handhafva vården af Stockholms stads natur, dess estetiska
intressen och kulturella minnesmärken», samt påyrkar vidare ett större
beaktande af behofvet af parker och planteringar, särskildt i
arbetarestadsdelar, att stadens utkanter och omgifningar hållas i bättre och
prydligare skick, att ständig uppmärksamhet riktas på de estetiska
krafvens tillfredsställande, att undervisning i naturskydd och
hembygdsvård införes i folkskolorna m. m.
Det är nu att hoppas, att denna motion icke må begrafvas allt
för långt ner i våra nämnder och beredningar, därifrån den i så fall,
med den där vanliga snigelgången, säkerligen ej hittar ut på flera årr
utan tagas under behandling med den raskhet och sympati, som den
är värd.
V. B.
»Knuten» vid Häckelid.
Att träd och buskar, äfven då de af människohänder bringas att
antaga en mot det naturliga växtsättet stridande form, dock fortfara
att utveckla sig och finna trefnad i sitt genom en sådan behandling
förändrade tillstånd, är ju allmänt bekant. Ett exempel härpå är
»knuten» vid Häckelid, hvaraf en fotografisk afbildning här meddelas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
