Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Fjällvråken brukar ofta bygga sitt bo inom nationalparken.
En sommar byggde han det t. ex. på en afsats i
Abiskojokks kanjon helt nära turiststationen. Annars vill han helst
ha sitt näste högt upp i någon klippvägg med vidsträckt
utsikt öfver jaktområdet. Ett besök i boet blir ej väl mot-
FJÄLLVRÅKBO MED DUNUNGAR
F i’) K F. FOTO . J10 L1 1016
taget, vare sig af ungarna eller föräldrarna. De förra fräsa
och försöka klösas, de senare flyga ofvanför och skrika.
Dvärgfalken bor på åtskilliga ställen inom nationalparken.
Han är ej så noga vid valet af häckplats. Ibland lägger
han sina ägg på marken, ibland på en klippafsats, eller också
bygger han ett ordentligt bo i ett träd. Det kan till och
med hända, att han begagnar ett öfvergifvet skatbo, som
han gjorde i somras. Dvärgfalken är ej heller så beroende af
fjällemmeln som de större roffåglarna. Hans förnämsta föda
är småfåglar, och på sådana finns ju alltid god tillgång.
De två nämnda roffåglarna äro de vanligaste. Jaktfalken
lär för åtskilliga år sedan ha bott på Nuolja, men
numera är han blott en tillfällig och sällsynt gäst. Äfven den
stora kungsörnen spänner någon gång öfver området, och
stundom visa sig fjäll- och lappugglor.
Sveriges Natur 1917. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
