Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
skyddsområde för sjöfåglar fridlysta Lägerholmen i
Sölvesborgsbukten, Kristianstads län, samt den enligt jaktstadgan
skyddade häckplatsen för tordmule på den lilla klippön Bonden
i Botten hafvet utanför kusten af Nordmaling. Bristen på
skyddsområden samt omöjligheten att inom sådana bereda
skydd åt vissa djur göra det emellertid ur
naturskyddssynpunkt nödvändigt att för en stor del däggdjurs- och
fågelarter äfven söka åstadkomma generell fridlysning. Denna
nödvändighet har på sin tid blifvit kraftigt betonad såväl af
vetenskapsakademien som af naturskyddssakkunnige, och de
synpunkter och önskemål, som därvid gjort sig gällande,
ha också i vissa fall vunnit beaktande i den nya jaktlagen
och jaktstadgan af 1912 äfvensoni i kungörelsen angående
skydd åt för jordbruket nyttiga fåglar.
Hvad som sålunda vunnits omfattar emellertid endast en
ringa del af de mål, naturskyddsrörelsen sedan länge
uppställt för sig med afseende på skyddandet af vårt lands
djurvärld. Vi ha sedan gammalt varit vana att, då det gäller
skyddslagstiftning, betrakta de vilda djuren så godt som
uteslutande från jaktens och jaktvårdens synpunkt. De
skyddsbestämmelser, som efter hand kommit till stånd, ha endast
gällt de matnyttiga eller i egentlig mening jaktbara djuren,
undet det en hel del andra djurarter ofta på mycket lösa
grunder a priori stämplats såsom »skadliga» och förföljts
med alla medel.
Man fordrar nu med rätta, att vid bedömandet af ett djurs
nyttighet eller skadlighet — som bör ske icke med ledning
af sporadiska jägareiakttagelser utan på grund af
vetenskapliga rön och undersökningar — äfven våra hufvudnäringars,
jordbrukets och skogsbrukets intressen måtte komma till sin
rätt samt att dessutom vetenskapliga och naturskyddsvänliga,
etiska och estetiska hänsyn måtte tagas med i betraktande.
Ett djurs nyttighet eller skadlighet beror i främsta rummet
på de omständigheter, under hvilka det uppträder. -— Äfven
den i och för sig oskyldigaste djurart kan göra ohägn, då
den uppträder massvis i odlade bygder. Å andra sidan kan
den skada ett sällsynt, i ödemarken lefvande rofdjur
förorsakar, knappast bli större, än att den kan tålas af
människan, helst om det gäller en djurart, som står på väg att
försvinna ur landets fauna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
