Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
Följaktligen synes det vara ett särdeles viktigt önskemål
att det brännmärkande på förhand, hvarom ofvan talats och
som i alla tider föranledt lika ändlösa som ofruktbara
diskussioner intresserade parter emellan, ändtligen måtte komma
bort ur våra jaktförfattningar. Och knappast mindre
angeläget är det att man söker göra sig reda för huruvida de
förödande och till sina verkningar okontrollerbara
fångstmetoder, som länge utgjort ett uppenbart hot särskildt mot
vår fågelvärd, verkligen böra tolereras och uppmuntras.
De grundprinciper för en tidsenlig fridlysnings- och
skyddslagstiftning, som här i korthet framhållits och som synas ha
trängt igenom i vårt land hastigare än man vågat hoppas,
ha vi, så att säga, fått på hand af riksdagen i dess förra
året aflåtna skrifvelse till Kungl. Maj:t angående skydd för
vissa fågelarter, och man torde därför ha rätt att vänta
betydelsefulla resultat af den utredning, som igångsatts med
anledning af skrifvelsen och som utsträckts äfven till vissa ur
naturskyddssynpunkt värdefulla däggdjur.
Vilja vi nu se till hvilka djurarter som framför andra äro
i behof af ökadt skydd, gå våra tankar i första rummet till
björnen, nordanskogarnes ludne drott, där han ännu, fåtalig
och undanträngd, för en osäker tillvaro i skogarna uppe
emot fjällen. De farhågor, man redan från början hyste
rörande otillräckligheten i de genom nationalparkslagen och
nya jaktlagen fastslagna skyddsbestämmelserna för björn, ha
visat sig blott alltför välgrundade. Ökad trafik och
öppnandet af nya turistleder genom de stora lappländska
nationalparkerna måste göra, att dessa icke i längden kunna förblifva
de trygga och ostörda ståndorter för björn, de äro afsedda
att vara, och björnens värsta fiender, de kringströfvande
jägarelapparna, fortsätta alltjämt att stå efter den stackars
skogsdrottens lif, obekymrade om förbud och lagar, för
hvilkas efterlefnad man underlåtit att skaffa tillräckliga garantier.
Många fakta, hvilka jag här icke hinner närmare redogöra
för, ådagalägga, att det för närvarande i vårt land finnes en
mycket stark opinion för utsträckt skydd åt björnen, och
man torde knappast säga för mycket, om man påstår, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
