- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1917 /
118

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

118

spekulanter ännu i dag kunna få tillhandla sig hela kullar
ägg eller ungar från de trakter, där den präktiga fågeln ännu
häckar.

Hvad beträffar bruna kärrhöken, som med säkerhet är känd
endast från tre häckplatser inom landet, är det tyvärr
anledning befara, att han, om ingenting göres för hans skyddande,
snart skall vara utrotad vid den förnämsta af dessa lokaler,
nämligen sjön Tåkern. Ej nog med att den präktiga fågeln
sedan länge där varit föremål för sträng förföljelse från
ortsbefolkningens sida. En ung vetenskapsidkare, som
sommaren 1915 hedrade fåglarnas sjö med ett besök, tog sig
det orådet före att i och för studier öfver inälfsmaskar hos
fåglar använda sig af icke mindre än 7 st. dödade
kärrhökar, af hvilka, enligt hvad som uppgifvits, 6 skola ha
varit gamla fåglar. — I sanning ett väl dyrbart
undersökningsmaterial!

Vår andra inhemska kärrhöksart, den s. k. blå kärrhöken
med sin om måsarna påminnande flykt och sin starkt
markerade ansiktskrets, uppträder under hösten ej sä sällan på
vissa lokaler i Sydsverige. De därstädes skjutna eller
iakttagna exemplaren äro emellertid så godt som undantagslöst unga
fåglar, af hvilka de flesta sannolikt kommit fjärran från
nordost och endast ha sin flyttningsväg genom vårt land. Inom
sitt häckningsområde uppe i lappmarkerna, där han för öfrigt
alltid varit sparsamt förekommande, lär blåhöken numera till
följd af naturaliesamlarnes verksamhet ha blifvit mycket
sällsynt.

Tornugglan, den lilla slanka nattroffågeln med den
karakteristiska hjàrtformiga ansiktskretsen och den läckra
färgteckningen, är utan tvifvel dömd att försvinna från vårt land,
såvida ingenting göres för att taga reda på hennes få
återstående häckplatser i Skåne och se till att hon där blir
effektivt skyddad. Hon är visserligen redan nu genom
kungörelsen angående för jordbruket nyttiga fåglar fridlyst 1
mars — 15 sept., men då hon åtminstone under vanliga år
stannar hos oss äfven öfver vintern, synes det, såsom d:r
Paul Rosenius framhåller i sin broschyr »Om fågelskyddet
i Sverige», alldeles nödvändigt att utsträcka fridlysningen till
hela året.

Total fridlysning torde för öfrigt böra stadgas för samt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:36:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1917/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free