- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1917 /
122

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

saknas visserligen hittills några mera omfattande
undersökningar, men allt talar dock för att dessa små vackra och
intressanta ugglearter äro lika nyttiga som flertalet af deras
här ofvan omtalade stamsläktingar, och åtminstone
sparfugglan synes af allt att döma vara mycket sällsynt som
häckfågel inom landet. En fridlysning endast under
häckningstiden skulle dock hvad beträffar denna fågelart icke bli
af något egentligt värde, då det är först under senhösten
och vintern den brukar uppenbara sig i bebodda trakter och
där falla offer för människornas mordlystnad.

Att äfven lappugglan är till stor nytta som sorkjägare
behöfver knappast framhållas. I likhet med slagugglan kan
hon icke sägas vara sällsynt inom sitt utbredningsområde,
men detta område är, väl att märka, för båda arterna
mycket begränsadt.

Fjällugglan har, som bekant, lemlarna till sina speciella
näringsdjur och är på grund däraf till afgjord nytta inom
sitt häckningsområde. Å andra sidan kan icke förnekas, att
hon vissa år, då hon om vintern ger gästroller nere i
sydligare bygder, ofta kan blifva ganska farlig för rapphönsen.
Dock kan den skada, hon därigenom förorsakar, icke anses
så betydande, att den bör bli utslagsgifvande, då det gäller
att skydda en bland våra fjällmarkers präktigaste
karaktärsfåglar.

Beträffande bergufven, den största och ståtligaste af våra
ugglor, måste man medgifva, att den skada han åstadkommer
på vildbanan stundom öfverväger den nytta han gör som
råttdödare och kråkornas farligaste vedersakare. Hos 64 af
tyska ornitologer undersökta bergufvar ha påträffats rester af
66 proc. nyttiga, 33 Va proc. skadliga och 11/2 proc.
indifferenta djur. Emellertid är det ganska troligt, att en
undersökning af här i landet dödade ufvar i betraktande af den
mindre villebrådstillgången skulle lämna ett för arten vida
gynnsammare resultat, något som för öfrigt torde gälla
om alla roffåglar. Gustaf Kolthoff, som varit i tillfälle
att undersöka maginnehållet hos ett stort antal dödade
bergufvar, har därvid funnit lämningar hufvudsakligen af ekorre,
kråka, stora husråttan, igelkott och fisk. »Någon enda gång»,
säger han, »har en uf gjort sig ett mål af en hare, en
tjäderhöna, orre eller and.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:36:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1917/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free