Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
läten man oftast får höra i dessa nejder. Liksom gluttsnäppan
har svartsnäppan ett gällt, vidt omkring ljudande läte, som
kan återgifvas som kyrrli, kyrrli, kyrrli, med tonvikten snarare
på den första än på slutstafvelsen. Ehuru dessa snäppor
med förkärlek tyckas uppehålla sig just vid de allra blötaste
kärren, där man ofta ser dem vada omkring i vatten, som
når dem ända upp under buken, finner man likväl i regel
FIG. 5. BO AF RÖD VINGETRAST
FRAN TRAKTEN AF GELLIVARE
FÖRK. FOTO 1). 1(i/o 19 IG
denna art icke långt ute på de stora sankmarksvidderna, utan
vid kanten af fastmarken eller vid smärre kärrhålor, som helt
inramas af denna. Sina ägg lägger svartsnäppan än på en
torr tufva vid kärrkanten, än uppe på fasta skogsmarken, på
samma sätt som t. ex. drillsnäppan. Ett bo, som jag fann
den 12 juni 1916 i närheten af Fjällåsens station på
Gellivare—Riksgränsbanan, låg sålunda väl en 30 à 40 meter
från kärrkanten inne på en hård, jämn, med mossa och ris
sparsamt klädd plan i björkskogen.
Nedkommen i nivå med det stora myrlandet, ser man till
en början ingalunda några ändlösa vidder af likformig
myrmark. Landskapet är tvärtom helt omväxlande. Än komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
