Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
fåglar genom uppsättande af ändamålsenliga fågelhålkar och
anordnande af s. k. fagelskyddsplanteringar samt dessutom vissa
omläggningar i skötseln af stadens parker i närmare
öfverensstämmelse med naturparksprincipen, något som äfven ur andra
synpunkter torde
vara att förorda.
>Det har»,
yttrade professor
Sernander i sitt
ofvannämnda föredrag,
»inrotat sig en
envis föreställning att
naturen såsom sådan
ej har någon plats i
den moderna staden.
Där staden skall gå
fram, bör
berggrunden demoleras, den
gamla vegetationen
utrotas. Sedan
skaffar man sig surrogat
för natur genom
planteringar närmast i
form af parker på
vissa rutor af det
schackspelsbräde,
FIG. 7. EN STYMPAD EK, INBYGGD
I ETT SKJUL PÅ SALTMÄTARE GATAN
(längst till vänstes på bilden en i
ETT ANNAT SKJUL INBYGGD ALM)
P. D. NÖJD FOTO
JUNI 1915
som den idealiska
stadsplanen bör ha utseende af. De bortsprängda klipporna
ersätter man med rosen af stenskärfvor och på dem planterar
man s. k. vilda växter, det kallas ’vildmarksgrupper’.
Mot den vanföreställningen att så måste ske vill jag
protestera. Behöfver man nödvändigt i ett berglandskap
använda linjeprincipen? Jag tror ej, att framtiden skall
beundra våra rätliniga gatusprängningar.»
Nu har man visserligen sökt göra troligt, att vederbörande
stadsmyndigheter under senare år börjat taga nödig hänsyn
till terräng- och naturförhållanden, och att man vid
uppgörande af stadsplaner längesedan frångått det så förhatligt
vordna »linjalsystemet», men dessa påståenden motsägas
alltför ofta af nog så talande fakta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
