Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
de utvecklats i höjden, ha höga, pelarlika stammar och jämförelsevis
små kronor. Inblandade finnas äfven andra trädslag, särskildt
fågelbärsträd (Prunus avium). Undervegetationen utgöres mest af hassel. Om
varen finnes där en rikedom af blåsippor, hvitsippor och myskmadra
(Asperula odorata). I jorden har en svamp, möjligen hjortsvampen
(tlophomyces) påträffats.
De äldre ekarnas i beståndet ål jer uppskattar jag till 150 à 200 år.
En undersökning af sakkunnig person torde erbjuda ett och annat
af intresse, helst området beskrifvits af Linné i Västgötaresan och
det under åtminstone det sista halfseklet fått sköta sig själft utan
nämnvärdt ingripande af människan i form af afverkning eller betning.
På prästgården finnas äfven ett flertal äldre, säkerligen flere hundra
år gamla ekar, fördelade på gårdens naturliga ängar, största antalet i
en beteshage sydväst om prästgårdsbyggnaderna. En af de största
och vackraste ekarna växer nordväst om trädgården omedelbart invid
ofvannämnda ekskogsbestånd. Dess stam mätte sommaren 1913 vid
brösthöjd 5.9 5 meter i omkrets. Kronan är stor, regelbunden och
vacker.
Som bekant, äro ekar å prästgårdar så tillvida skyddade, att
afverkning ej får äga rum utan sär>kildt medgifvande af domänstyrelsen.
Under 1870- och 1880-talen fälldes med vederbörligt tillstånd några
tiotal äldre ekar. Sedan dess har ingen afverkning ägt rum.
Den nuvarande boställsinnebafvaren är kyrkoherden teol. doktor
Johan Blomqvist, Västra Tunhem, som, långt innan frågan om
naturskydd blef aktuell, intresserade sig för ekarnas skyddande. Ett flertal
ekar hafva äfven planterats af honom på lämpliga platser.
Från och med den 1 maj nästa år inträder emellertid den nya
ordningen beträffande prästgårdens skötsel. Om någon fara då hotar
ekskogen, vet jag icke. Det förefaller emellertid, som om
Naturskyddsföreningen här hade ett intresse att bevaka.
Malmö i juli 1917.
Axel Vinge.
Vår sällsyntaste parasit.
Orobanche Cirsii på Mösseberg.
(Se försättsplanschen nr 4.)
Den såsom flitig medarbetare i årsskriften för dess läsare
välbekante naturvännen doktor Emil Bäcklin i Göteborg låter oss denna
gång se en af den svenska växtvärldens största sällsyntheter,
tistel-snyltan (Orobanche Cirsii Fr.). Fotografien är tagen på Mösseberg,
växtens enda kända växtplats i vårt land, där den åter iakttagits
sistlidne sommar efter att icke veterligen ha varit sedd sedan 1895.
Så långt uppehåll mellan dess perodiska uppträdanden har icke
förekommit, alltsedan den först med full säkerhet blef bekant för botanisterna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
