Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
Bottnen i klyftan utgöres delvis af berg, och folktron förmäler, att
under fallet är en håla, hvars djup ingen kan utforska. Möjligt är,
att vidskepelsen här talar ensam, men troligt kan det dock vara, att
här finnes en jättegryta af ansenliga dimensioner.
Nedanför Stalpet flyter ån ett litet stycke forsande fram genom
stenbunden terräng för att snart sakta sitt lopp och breda ut sig i krokar
och kurfvor genom »maderna , innan den sakta glider ut bland
svärdsliljor och näckrosor i den vackra Ralången, just i den vik, där ruinerna
af det urgamla Bonde-slottet Katrineholm speglar sina gråstensmurar
mellan viden och vass.
»Stalpa-fallet» utgjorde i gamla tider en kär mötesplats för traktens
ungdom, som samlades till lek på klippterrasserna invid fallet eller på
de gräsklädda kullarna i dess närhet. Numera, sedan allmogeungdomen
glömt bort att leka, besökes fallet endast af sådana, som önska njuta
af dess nästan vilda skönhet. Flertalet besökare utgöres af
brunnsgäster från den omkring en mil från platsen belägna Sunhults
badanstalt, hvilka hvarje sommar företaga utfärder dit för att under några
timmar få njuta af ett stycke obunden naturkraft.
Ännu så länge är just denna lilla bit den enda del af Svartån inom
Småland, som ej redan genom människans ingripande undergått någon
större förändring. För ej länge sedan sänktes nämligen Säbysjön och
Ralången, hvarvid åns stränder utefter stora sträckor blefvo betäckta
med uppmuddringar, ja, t. o. m. stensatta såsom delvis mellan Säbysjön
och Tranås.
Sedan lång tid har Stalpet visserligen till en obetydlig del varit
utbyggdt. Där ligger nämligen en liten kvarn. Men på grund af det
åldriga timrets silkesgrå färgton liksom sammansmälter den med själfva
klippan och verkar alltså ej på minsta sätt störande.
Som det nu ej lär dröja länge, innan hela fallet kommer att
förstöras genom anläggandet af en kraftstation, har undertecknad velat
genom införande af vidstående foto. jämte några rader i årsskriften
gifva en bild af Norra Vedbo härads säkerligen vackraste natursceneri.
Marbäck i mars 1918.
Signe Lindberg.
Pietetslöshet vid löfskogsafverkningar.
Två sorgliga exempel från Kalmar län.
Ehuru man nu står inför ett fullbordadt och sorgligt faktum, kan
undertecknad ej underlåta att genom några rader bringa till kännedom två
upprörande fall af hänsynslös vandalisering genom löfträdsafverkningar.
Hvad som således redan är gjordt står ju visserligen ej att ändra,
men genom relaterandet af särskilda fall af bristande försyn mot
naturens skönhet, är det att hoppas, att naturvänner väckas till full
insikt om nödvändigheten af att stödja den sak för hvilken Svenska
Naturskyddsföreningen arbetar: att från förödelsen söka rädda från
natursynpunkt i ett eller annat afseende anmärkningsvärda områden
eller naturminnen. Men af säkerligen lika stor betydelse är att natur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
