Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
antagligen
häckande,
vid
Kvick-jock(1843).
1887 hade
hon som
häckfågel
nått Dovrefjäll i Norge
och samma år
Oviksfjällen i Jämtland, hennes
hittills sydligaste kända
häckplats i vårt land.
Tvivelsutan finnes hon i
fjällen hela vägen från
Ishavskusten till Jämtland.
Liksom tofslärkans
framträngande till vårt
land är ett slutled i ett
väldigt »erövringståg»
från söder till norr, så
kan man nog beteckna
berglärkans invandring
hit som ett slutled i ett
motsvarande erövringståg
från öster till väster.
Videsparven
{Embe-riza rustica) uppgavs av
Sv. Nilsson som antagligen häckande i Lappland. Redan 1821
(i maj) sköts ett par vid Haparanda och 1835 en ungfågel höstetid
vid Luleå. Men det dröjde till 1900, innan man fann hans bo
i Sverige. Nu har man funnit bon eller kullar av ungfåglar
mot väster vid Virijaur och mot söder i Ragunda i Jämtland.
Även om man antar, att videsparven redan 1821 var bofast
vid Haparanda samt att fyndet vid Luleå (1835) verkligen anger
häckning där på trakten, är det dock en väldig ökning av
videsparvens utbredning, som sedan dess ägt rum. Antagligt
är, att åtminstone den största delen därav försiggått närmast
före och efter det sista sekelskiftet. Tydligen har videsparven
även i hög grad tilltagit i antal åtminstone inom den
nordöstra delen av sitt nuvarande område.
XVII. UTBREDNING AV BERGLÄRKAN
(EREMO-PHILA ALPESTRIS FLAVA) I SVERIGE FÖRE
18 5 8 ©, FÖRE 18 9 8 +
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
