Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
antal och därav framkallade utbredning över ett allt större
område? Eller beror det på någon klimatändring? Jag har
ej kunnat finna någon hållpunkt för ett omdöme härvidlag
men lutar snarast åt den förra åsikten.
Rörsångaren; skäggdoppingen, sothönan och rörhönan äro
ju alla fyra bundna vid vattendrag av ett eller annat slag
och med viss för de olika arterna något olika
beskaffenhet beträffande växtlighet och lägre djurliv. Detsamma gäller
om t. ex. vattenrallen. Sådana sjöar ha förvisso ej ökats i
antal inom vårt land, snarare då tvärtom. Orsaken till
dessa fåglars ökning kan alltså ej ligga däri, att de lämpliga
häckplatserna tilltagit i antal. Ej heller i något med
människans odling sammanhängande förhållande. Det förefaller
knappast sannolikt, att antalet rovfåglar sen 1860-talet avtagit
så mycket, att ovannämnda fåglars ökning i antal kunnat därav
möjliggöras. Det synes mig därför sannolikast, att orsaken
ligger i någon, låt vara ringa ändring i vårt lands klimat.
Samma synes mig förhållandet sannolikt vara även med
näktergalen och grönsångaren. Möjligen är så även fallet
med nötskrikan och storspoven.
Sammanhänger våra söderifrån kommande, nu invandrande
fåglars utbredning med en klimatförbättring av något slag,
så är det ej troligt, att vi ha att göra med ett oavbrutet
framträngande eller ens med ett, som är avbrutet och försiggår stötvis
men alltid i samma riktning. I stället skulle vi nu se framför
oss en våg, som sedan början av 1860-talet, men framför
alltsedan 1880-talet, tränger norrut och som om någon tid
kommer att avlösas av en mot söder tillbakagående rörelse. Vi
skulle med andra ord nu befinna oss i ett maximum av
utbredning för dessa fåglar eller närma oss ett sådant. Det
är svårt att ur uppgifter, hämtade från äldre faunor, skaffa
bevis för denna åsikt. Detta framför allt därför att de voro
grundade på alltför ofullständig kännedom om vår fågelvärld
och röra sig med för få lokaluppgifter. Någon ledning kunna
de dock ge. Den ovan anförda uppgiften i Linnés Fauna
Suecica om näktergalens förekomst vid Svartsjölandet,
Fullerön, Sigtuna och Uppsala går synnerligen väl ihop med
denna åsikt, om den är tillförlitlig, vilket jag är benägen att tro.
Tror man, att sådana sekulära fram- och återgående
rörelser förekomma inom vår fågelvärld, och misstänker man, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
