Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
de sammanhänga med klimatologiska företeelser, så frågar man
sig, om några sekulära klimatförändringar i nutiden äro kända
inom vårt land. För detta ändamål vände jag mig till dr
Axel Wallén, föreståndare för den hydrografiska byrån i
Stockholm. Han påpekade då, att han i ett arbete (Fleråriga
variationer hos vattenståndet i Mälaren, nederbörden i Uppsala
och lufttemperaturen i Stockholm. Meddelanden från
Hydrografiska byrån 4, 1913, s. 71, pl. 3), påvisat, att
temperaturen »höll sig åtskilligt högre i slutet av 1700- och början
av 1800-talet, att den därefter och särskilt efter 1830-talet
sjönk till ett minimum, som uppnåddes omkring 1850 —1870,
samt att den därefter åter befinner sig i stigande». Ett
maximum synes inträffa omkring mitten av 1890-talet. Huruvida
dessa sekulära temperaturväxlingar verkligen äro orsaken till
förändringarna i vissa av våra fåglars utbredning, är ännu
omöjligt att avgöra. Det kan först påvisas genom fortsatta
undersökningar under en mycket lång tidsföljd. Emellertid
är det av intresse att finna, att Sv. Nilssons och
Sundevalls arbeten, d. v. s. de som först uttömmande behandlade
Sveriges fågelvärld, äro skrivna under ett skede med minimum
i lufttemperaturen, och att de här ovan behandlade
invandringarna söderifrån sammanfalla med ett maximum i densamma.
För naturvännen är det emellertid glädjande att finna hur
vår fågelvärld ej endast är utsatt för minskning, utan att även
en ökning däri kan påvisas. Sothönan, doppingen,
brunanden, kungsfiskaren, berglärkan, äro ju alla genom skönhet
eller egendomliga levnadsvanor märkliga fåglar. Visserligen
kunna de ej ersätta allt det förlorade, men de bidraga dock
i hög grad att giva liv åt landskapsbilden.
När vi finna huru tillfälliga gäster, ibland under
gynnsamma omständigheter, kunna övergå till att bli bofasta, så
bör detta vara oss en maning att skona sådana besökare.
Om man söker nedskjuta varje tillfällig gäst, så fördröjes
eller rent av omöjliggöres varje sådan ökning i vår
fågelvärld. Här bör det enskilda samlarintresset ålägga sig
välbehövlig självbehärskning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
