- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1919 /
115

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 15

En del av den 3 km. långa holmen upptages enligt samme
författare av bruten mark, åker och vallar; på östra sidan
finnes en vidsträckt strandäng; återstoden av ön är
skogbeväxt, men denna skog har nästan överallt karaktären av
lundar eller lövängar, här och där begränsade av
blomsterrika örtbackar.

Bland på holmen förekommande träd och buskar nämner
Arnell: ek och ask (rikliga), lind, alm, hägg, vildapel, oxel,
gran, tall, björk och rönn, hassel (mycket riklig), hagtorn
(säväl huvudarten som var. monégynd), vägtorn, olvon, try,
slån, måbär, Rosa-arter o. s. v. samt av örtartade lundväxter:
Serratula tinctoria, Campanula latifolia, C trachelium,
Cardamine Impatiens, Pulmonaria officinalis, Stachys silvatica,
Laser-pitium, Aegopodium, Viola mirabilis, Orobus vernus, O. niger,
Vicia silvatica, Dentaria, Alliaria, Ficaria, Actaea, Melandrium
rubrum, Polygonom dumetorum, Platanthera montana, Allium
ursinum, Milium o. s. v. (de flesta i ovanligt riklig mängd).
Om den helt säkert rika Vårfloran kan jag», tillägger förf.,
»tyvärr ej yttra mig, då den vid min ankomst till Hölö redan
var utblommad». Från örtbackar och andra lokaler på ön
antecknar han ytterligare ett 30-tal växter.

Förteckningen torde i allt som allt kunna anses
synnerligen representativ för de sörmländska lövängsskären,
ehuruväl florans sammansättning växlar något allt efter som de äro
belägna mera inomskärs eller i havsbandet och allt efter deras
för havsvindarna mer eller mindre utsatta läge.

I varje fall är Ledarön ingalunda något enastående i fråga
om växtlighet, ty litet varstädes bakom de karga
strandklippornas skyddande mur slumra små blomsterparadis och
förtrollade trädgårdar, som hittills kanske aldrig undergått någon
mönstring av botanister.

Av särskilt intresse äro de genuina havsstrandsväxter, som,
ehuru egentligen hemmahörande vid hav med saltare vatten
än den nuvarande Östersjöns, ännu påträffas här och där
bland de yttre Sörmlandsskären. Sådana växter äro
sodaörten {Salsola kali) och den på grunt vatten amfibiskt levande
hårnäten {Ruppia maritima), viika båda här uppnå sin nordgräns
på östkusten samt den violettblommiga marfiolen {Cakile
maritima) och den dekorativa strandkålen {Crambe maritima). —
Den sistnämnda finnes visserligen icke upptagen i litteraturen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:36:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1919/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free