Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
»För Sörmland ined skogar och sjöar och tjäll
och blomdoft, från ängar och gärden.»
Från poesin förflyttas vi direkt in i vetenskapen genom dr. E. Teilings
gedigna topografiska landskapsskildring. Vi lära huru vårt landskaps
mångbesjungna dalar i tidernas början bildats genom naturförhållanden,
som ännu i dag bestämma landskapens kynne och odlingsnivå.
Hithörande kartor och fotos av typiska landskapsdelar äro synnerligen
lärorika, på samma gång som de ofta bekräfta sanningen om vårt
landskaps idylliska naturskönhet. Det blir liksom till en
verklighetssaga, då förf. förtäljer, att detta landskap en gång varit en del av
Östersjöns botten, som seklernas sekler erövrat till svensk jord.
Framställningens stil är synnerligen redig och klar. — I nästa uppsats, en
detaljskildring av sörmlandsnaturen, följa vi Thor Högdahl på hans
fotvandringar och färder genom Sörmland, mellan gamla milstolpar
med krönta namnchiffer. Denne naturlyriker är en intelligent och vaken
marschkamrat, som i de praktiska uppgifterna mänger in utsökta lyriska
motiv och därigenom gör vandringen både lätt och lärorik. Det är
med vemod man av egen erfarenhet ger förf. rätt i hans sorg över
den hårdhänta landskapsskövling, som nu pågår, där egendomskrämarne
tagit jord efter de gamla herregårdarnas forna skogssparande ägare.
Men han har öga även för högsommarens praktfulla örtmatta; läsaren
lär sig genom honom intimare förstå landskapets säregna skönhet. Det
blir än mera levandegjort genom hans känsliga skildringar av
sörmlandsfaunan. Vi lära oss beundra fiskgjusens flykt, gladans fjäderskrud
och havsörnens mäktiga vingslag. Lämpliga delar av denna
landskaps-skildring borde i särtryck bliva en obligatorisk läsning i landskapets
alla skolor; det är sådana livfyllda och levandegörande skildringar,
bottnande i verkligheten, som skänka barnen den rätta kärleken till
landskapet och därmed även till hela fäderneslandet. En enda sådan
verklighetsskildring är i min tro ur denna synpunkt mera givande än
en diger långtråkig Nils-Holgersson-bok, fylld av fantastiska
overkligheter. Frestande vore att här citera utdrag, vittnande om Högdahls
fina stilkonst; jag hänvisar läsaren till skildringen av »havsbandets
sena vår» (sid. 69 ff.). Vilken sörmlandspojk eller sörmlandstös skulle
ej med tindrande ögon läsa den skildringen och gripas av längtan till
denna underbara verklighet.
Sörmlandsdialekten har fått sin skildrare i professor Bengt
Hesselman. Det är med verklig glädje man här av den framstående
språkforskaren får nyckeln till den äkta »sörmländskan», sådan den ljuder
på folkets läppar. Det torde vara i sista ögonblicket detta folkspråk
räddas undan den förgängelse, som hotar från den ökade samfärdselns
och folkskolornas modernt nivellerande påverkan. Den gedigna
sakkunskapen tar sig likaledes uttryck i dr. S. Ambrosianis beskrivning av
de sörmländska allmogebyggnadernas utveckling från den enklaste
bostadsformen. Uppsatsen bör ha sitt givna intresse icke minst för
Sörmlands lantmän. — Strängnäslektorn Isak Fehr ger läsaren en med
rika detaljuppgifter fylld översikt av landskapets historia. Örlog och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
