Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
staden Slesvig vid Deckerskrug i Schuby socken. En upp-
teckning av sägnen är tryckt 1634 i Annales episcoporum
slesvicensium utgiven av Ad. Cypriæus. I översättning lyder
den efter W. Splieth: 1 »Här (vid gravhögen) har Svarta
Margareta (död 1282) en gång besegrat en kung. Hon förde
nämligen krig med honom, men då hon såg, att det ej gick
henne väl, skickade den gamla listiga frun till kungen ett
bud som sade, att det vore orätt att för deras skull så många
tappra män bleve dödade; bättre vore det att hon och kungen
ensamma utkämpade striden. Kungen, som trodde, att han
lätt skulle reda sig mot frun, antog anbudet. När de stredo
mot varandra, sade drottningen till honom, att han måste
giva henne ett ögonblick; hon ville endast fastare binda på
sig sin stormhatt, sådan som de då för tiden använde.
Kungen medgav henne detta, men hon sade, att hon icke
tordes lita på honom, om han ej stack sitt svärd ända till
parerstången ned i jorden. Även detta gjorde kungen, men
då överföll drottningen honom och högg av honom huvudet.
Han är begraven i drottninghögen.»
Sägnen lever ännu på folkets läppar där i trakten. När
dr Spliçth undersökte gravhögen, fann han där bland annat
ett skelett utan huvud, men huvudskålen låg mellan skelettets
fötter. Således låg här begravd en man, vars huvud varit
avhugget. Graven härstammar från bronsåldern.
Det sätt på vilket den halshuggne mannen blivit begravd
har säkerligen förefallit samtiden egendomligt, varför det redan
då man och man emellan berättades om detta och har tradi-
tionen, emedan den var bunden till ett visst föremål, sedan
genom årtusenden bibehållit något av sitt ursprungliga innehåll.
Traditionen om Hjulstenen, i händelse den uppfattning jag
här framställt är riktig, härstammar ävenledes från brons-
åldern i vårt land och torde därför vara minst tvåtusenfem-
hundra år gammal.
Hjulstenen skulle alltså under bronsåldern hava varit före-
mål för religiös dyrkan, emedan en gudom tagit sin boning
i den, och traditionen skulle till våra dagar hava bevarat
drag ur den ritus, som iakttagits vid gudstjänsten inför
denna gudom.
1 Mittheilungen des Anthropologischen Vereins in Schleswig-Holstein 8:de häftet.
W. Splieth: Zwei Grabhügel bei Schleswig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
