Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
varen, medan ådorna äro på land. Följden är också den att
där är ett fågelliv som är en fägnad att se. År 1917
häckade där enligt ägarens uppgift mellan 1,200 och 1,300
ådor i denna lilla skärgård [O. H. och T. P.]. Fredlarna
däremot strax intill, som ha snart sagt otaliga ägare, äro
sorgligt fågelfattiga. Jag seglade 1919 i juni genom Fred-
larna till Söderskärgården. I de förra knappt ett liv, knappt
ett ljud. Så snart vi kommo i närheten av Söderskärgården,
var det som att vända om en hand. Kull vid kull av ejderungar
med sina mödrar. Luften fylldes av deras småkackel.
Vad beträffar växtvärlden, så är den i allmänhet ingalunda
orörd den heller ens i yttersta havsbandet. Så långt ut som
det finns en hötapp att slå så slås den i regel, såväl på
trädlösa skär som Hårsten och Fredlarna som på de träd-
bevuxna, t. ex. Björkskär, Stora Nassa [!]. Än värre, ofta
släppas ungnöt på bete på utholmarna, t. ex. på Björkskär [!].
När det gäller människans inverkan på vegetationen i yttre
skärgården, får man ej heller glömma de millioner liljekon-
valjer, som om vårarna föras till Stockholms torg från yttre
skärgårdens lövängar av Möja-bor och ej heller Stockholmarnas
voluminösa buketter av gullvivor, konvaljer, »Adam och Eva»
etc, som söndagligen vårtiden fylla skärgårdsbåtarna på väg
till staden. Det är egendomligt att enklare människors natur-
sinne synes mindre vara en estetisk känsla än ett upplivande
av urgamla rovinstinkter, som i synnerhet hos kvinnor och
barn i saknad av skjutgevär går ut över växtvärlden. Man har
svårt att förstå att de oformliga fång av blommor, som den
söndagsfirande publiken släpar med hem ända från Blidöns löv-
ängar, skola vara nödvändiga eller ens ägnade att tillfredsställa
några rent estetiska behov. Från naturskyddssynpunkt är det
troligt att denna industrimässiga blomsterplockning i längden
förändrar och förstör de lövängar, som ej ligga nog långt från
ångbåtsbryggorna. Vi veta hur det har gått med blåsippan
i Stockholms närmaste omgivningar.
I de zoner av skärgården, där villabebyggelsen är stark —
d. v. s. i våra dagar så långt ut som Blidö — har därmed
följt en genomgripande förändring av naturen. Det ser ut
som var och en, som rår om en bit mark som egen, skulle
sträva att göra den så olik naturen som möjligt med terras-
seringar, stensättningar i stränderna och tulpaner på gräsmat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>