Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
ingen ville ha det den gången. En annan dylik uppgift som
jag fått gäller Norrskäret i Gräsö socken, som av nuvarande
ägarens farfar skulle inköpts på oifentlig auktion för en krona
[E. A].
Sedan den tiden ha skärgårdarna i allmänhet genom arv
och köp blivit uppdelade på talrika ägare. I Fredlarna torde
f. n. minst ett 60-tal personer ha lotter. Ängsskär, som redan
1855 var enskild egendom [35], är lantmätarskiftat i 9 lotter,
som emellertid sedan var och en i regel ha många ägare.
Och likadant är det för det mesta i småskärgårdarna. Det
är också mycket svårt att avsluta ett köp av en enda dylik
liten skärgård. Häromåret sökte en person att köpa ihop
Fredlarna men misslyckades, trots det han anslagit en be-
tydande summa, enligt uppgift 19,000 kronor, för ändamålet.
Till saken hör även att skärgårdsborna, förr vana att betrakta
dessa fågelskärgårdar som nära nog värdelösa, uppskattade
i pengar, nu tro dem värda snart sagt sin vikt i guld, sedan
de börjat bli efterfrågade av jaktintresserade. Det har även
rent av utvecklat sig en spekulation i skärgårdar, varvid dessa
ej sällan utbjudas av jobbare till fullständiga fantasipris.
Sålunda annonserades häromåret en jaktmark i havsbandet
till salu för 2,000 kronor, vilken befanns vara blott en liten
remsa mitt på St. Ängsskär med- några tillhörande små
kobbar[!]. Jag misstänker att jobbaren i fråga aldrig fick
sälja sin jaktmark till detta pris, men det är dock ett symtom
att sådana pris kunna begäras. Helt nyss, den 15 mars
1921, annonserades en skärgård i havsbandet till salu för
det ännu mera löjeväckande priset av 38,000 kronor. Det
var fråga om den lilla Rödkubbe skärgård väster om Stora
Nassaf!].
Det enda sättet att få till stånd en reservation i Stockholms
yttre skärgård, även en av mycket blygsamma mått, synes
därför vara genom anlitande av expropriationsparagrafen.
Denna har redan tillämpats en gång då det gällde att skydda
Tejstholmen nära Lysekil, varvid ägorättsförhållandena lågo
ungefär som i Stockholms yttre skärgård. Att expropriation
fick ske i detta fall berodde antagligen framför allt på att en
tillräckligt stor garantisumma hade hopsamlats av intresse-
rade, så att staten ej hade några kostnader för saken. Det
vore märkvärdigt om det ej skulle gå att i Stockholm få ihop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
