Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
dessa kanske 10 lodjur ströva omkring på ett område av
över 100,000 kvadratkilometer. Och ett land, som tolererar
eller i värsta fall dömer till löjligt låga böter människor,
som tjuvskjuta dräktiga älgkor eller älgkor med nyfödda
kalvar, som låter horder av fårbitande hundar grassera ute
i markerna, bör ju ock kunna låta dessa få, stolta minnen
av vår forntida djurvärld leva kvar i sina fjärrbelägna vild-
marker. — Jag har gått igenom mycket litteratur om lo-
djuren, även ganska underbara jägarhistorier, men ej sett ett
enda fall relaterat, då lodjuret anfallit människan, annat än
förstås, då det sårat av skott eller giller, försökt försvara sig.
Nå, men när för några år sedan frågan om skydd för lo-
djuret diskuterades i pressen, då blev det annat ljud i skällan.
Från Ångermanland och södra Västerbotten kommo hår-
resande historier om människor, som anfallits och svårt
sargats av det grymma lodjuret. Notisrubriker sådana som
»Lapp anfallen av lodjur», »Jägare överfallen av lodjur» och
som kronan på det hela »Tjuvskytt, anfallen och sårad av
lodjur» hörde till ordningen för dagen inom pressen på den
tiden. Från den tiden lodjuren voro allmänna här i landet,
hördes aldrig av något överfall, men när det finnes kvar
kanske endast ett tiotal, då bli dessa i ett tag lika hemska
uppenbarelser som Indiens människoätande tigrar. Dylika
fantasifoster slökos med gravlikt allvar av den ena tidningen
efter den andra, alldeles som på sin tid Münchhausens fläskbit.
Stadda i stark förminskning äro även flera av våra rov-
fåglar, tack vare hänsynslös förföljelse. För Jämtland äro
jaktfalken, kungsörnen och fiskgjusen exempel härpå.
Skulle vi ej kunna enas om att låta dessa härliga fåglar få vara
i fred på sina vilda, ensliga klippor? Kunna ej fiskgjusens
boträd få stå kvar som en prydnad för landskapet, såsom
ett vida synligt intyg på markägarens kärlek till naturen,
såsom hans »naturtestamente» till kommande släkten?
Jag hoppas, att vi alla dock vilja hjälpas åt att bevara
allt, vad vi kunna, av vår hotade djurvärld. Med litet god
vilja kan man på detta område nå förvånande resultat. Jag
skall be att få nämna ett par sådana exempel. Utanför
Gotland ligga, som bekant, två egendomligt formade öar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
