Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
127
Lilla och Stora Karlsön. För en 40 år sedan hade en massa
löst folk dragit sig dit och hotade att alldeles göra slut på
fågellivet därute. Stora Karlsön var den enda häckplatsen
i Sverige för sillgrisslan, men dessutom häckade därute även
tordmulen, ejdern, svärtan m. fi. fåglar. Några behjär-
tade män slöto sig då samman, bildade bolag och beslöto
skydda djurlivet därute. De stationerade där en pålitlig vakt,
fingo ön fridlyst och resultatet lät ej länge vänta på sig.
Stora Karlsön är numera helt enkelt Sveriges enda fågel-
berg. Sillgrisslor, tordmular, ejder, tobisgrisslor, svärtor
och en mängd andra fåglar häcka där i massor; sillgriss-
lorna och tordmularna i mångtusende par. När dessa
fågelsvärmar flyga ut eller in till sina klippor, låter det, som
när åskan går. När de bönder, som ägde Lilla Karlsö, sågo
detta, blevo de glada, och beslöto även de, att få ordning
på sin ö, och även Lilla Karlsön är numera hemvist för massor
av fåglar. På båda öarna finnas dessutom flera mycket
sällsynta växter.
Om vi sedan skulle övergå till några dejeliga blomster
på marken, så torde vi alla känna till den vackra, doftande
brunkullan, denna sköna orchidé, om vilken professor
Lindman, den bekante botanisten, skrev 1905: »En av
Nordens sällsyntare orchidéer, tämligen ymnig blott omkring
Storsjön i Jämtland och vid Drivstuen på Dovre. För övrigt
är den blott känd från ett ringa fåtal platser i Norrland och
mellersta Norge». Den är sålunda märklig nog, denna lilla
brunkulla. Den finnes, som nyss sades, här i Storsjötrakten,
sedan saknas den mest i hela Sverige i övrigt. Den saknas
även i Danmark, Holland och hela Tyskland. Men nere i
de schweiziska alptrakterna finna vi den åter, där föremål
för varmaste skydd. Åtskilliga östersundsbor torde kanske
minnas, hur småpojkar och småflickor under 80-talet gingo
nere på stadens järnvägsperrong och bjödo ut stora buketter
brunkullor åt de resande. Ute på Frösön och ovan staden
hade rovet skett. Man hörde deras gälla rop: köp brun-
kullor! 25 öre hundra! Den person skulle icke bli rik,
som i våra dagar skulle försöka sig på detta yrke. På platser,
där jag ännu för 10 år sedan såg hundratals brunkullor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
