Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
En närmare redogörelse för innehållet i de ovanligt intressanta och
med ett stort antal verkligt instruktiva och vackra bilder prydda publi-
kationerna kan ej här lämnas. Endast ett fåtal exempel skola anföras.
Strandgrottorna äro talrikast förekommande på Gotland med omkring
75 stycken. Mest känd av dem torde vara grottan "Stora Förvar" på
Stora Karlsö, dels på grund av sina dimensioner, dels på grund av de
kulturlager från den yngre stenåldern, som påträffats där. En annan
mycket ståtlig grotta är den på
Lilla Karlsö liggande "Polhems
grotta", så benämnd av Munthe
efter Gotlands stoltaste namn,
den snillrike gutasonen Christof-
fer Polhem. (Fig. 1). Allmänt
känd torde också grottan "Ho-
burgsgubbens matsal" på södra
Gotland vara. Vid Omberg i Öster-
götland och Kullen i Skåne finnas
på vardera stället ett tiotal (Fig.
2 och 3). I övriga delar av vårt
land förekomma blott enstaka
grottor. Hittills ha blott ett fåtal
strandgrottor blivit förstörda, bland
dem de intressanta s. k. Kammar-
bergen på ön Jungfrun i Kalmar-
sund.
I sammanhang med strandgrot-
torna har professor Munthe i
korthet behandlat även en del
andra närstående geologiska feno-
men, klintar, strandnischer, klyft-
grottor m. m.
Liksom fallet är med strand-
grottorna, står Gotland främst,
när det gäller raukar. Rauk är ett
gotländskt ord, som betecknar
"klippstoder av växlande form,
vilka vågorna utskulpterat ur
kalkstensberget, i första hand dess
av hård s. k. revkalk uppbyggda klintar". Det finnes på Gotland om-
kring 15 raukområden med tillsammans några tusen raukar. Här och
var finnas även ståtliga enskilda raukar. (Fig. 4). Ofta ha dessa av
folket fått särskilda namn. Av stort intresse är att jämföra en av
prof. Munthe tagen fotografi av ett parti raukar vid Kyllej i Hellvi
socken med en av Linné år 1741 gjord avbildning av samma raukar.
(Fig. 5 a och b) På Öland, på Visingsö, på Kinnekulle samt även vid
Hovs Hallar i Skåne förekommer även ett antal mindre märkliga raukar.
I höjd kunna raukarna någon gång uppnå ända till 12 meter. Vanligtvis
äro de dock betydlig mindre.
FIG. 2. »SOFTINGSGROTTAN», KULLEN
N. O. MYNNINGEN SEDD INIFRÅN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
