- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1921 /
151

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

151

Geografiska och geologiska naturvärden (Blå färg):

1. Sjöar, åar och dammar ännu relativt oberörda av kulturen samt
strandpartier med vackra naturstränder;

2. Utpräglade klippbranter;

3. Förnämliga utsiktspunkter;

4. Ovanligt väl utbildade rundhällar med skarpt inslipade glacial-
r ef fi or;

5. Jätteblock (särskilt av främmande bergarter);

6. Jättegrytor och glaciala slipningsfenomen;
Botaniska naturvärden (Grön färg);

1. Lövängar och lunddälder. Lövängarna bli en av undersökningens
centralpunkter;

2. Vackra tallskogar, särskilt hällmarkstallskogar. — Vid granskogar,
vilka på grund av sin stora ömtålighet för rök som skönhetsvärden äro
räddningslöst förlorade, då storstaden nalkas, fästes mindre avseende;

3. Jätteträd eller eljest genom sitt utseende eller sin historia märk-
liga träd;

4. Snår av hagtorn (jmfr Lindman om deras hotande utdöende i
Stockholmstrakten) samt ovanligt vackra slån- och nyponsnår;

5. Förekomster av sällsynta och märkliga växter samt massföre-
komster av vissa särskilt prydliga örter. Som exempel på sådana kunna
nämnas blåsippor, gullvivor, liljekonvaljer och Sedum album.

Zoologiska naturminnen (Röd färg):

1. Omtyckta häckningsplatser för fåglar (jmfr. Laduviken).

Ett i viss mån från denna kartering fristående arbete ligger för kom-
mitterade i att söka utreda om, hur och i vilken utsträckning örtvärlden
i Stockholmsnejden bör skyddas mot blomsterplockning med eller utan
merkantilt syfte. Jag tillåter mig framlägga några preliminära synpunkter.

En förbudslagstiftning av ganska omfattande art har vad Stockholm
beträffar påyrkats från flera av våra mest framstående personligheter på
det aktiva naturskyddets fält. En förbudslagstiftning mot blomplockning
är emellertid en fråga av ganska delikat natur. De flesta stadsbor ha
ett verkligt behov av att då och då se vilda blommor i sina hem, och
vem vet ej vilket oändligt nöje barn ha av att plocka blommor. Å
andra sidan ha nutid och eftervärld rätt att få naturens blomskatter i
huvudsak okränkta. Det gäller här ett förståndigt avvägande.

Det finnes vissa blommor, som under alla förhållanden böra få plockas,
och om med rot, så för ogräsen dess bättre. Jag nämner bland dessa
vitsipporna, Geum rivale samt mandelblomman och de svåra ogräsen
hästhoven och maskrosen, vilkas skönhetsvärden ingalunda äro att för-
akta. Vad andra blomslag däremot angår, måste från fall till fall under-
sökas, om de böra skyddas antingen genom totalt eller speciellt torg-
förings-, eventuellt också plockningsförbud. De blommor, som, på grund
av att de för närvarande på större eller mindre områden skördas i större
utsträckning än vad som motsvaras av återväxten, böra uppmärksammas,
äro bland andra blåsippan, gullvivan, liljekonvaljen, vita näckrosen,
Linnœa samt Pjrø/a-arterna. Avrivningen av sälgens kvistar, varigenom
träden erhålla ett bedrövligt utseende, bildar en särskild kategori.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:37:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1921/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free