Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
nämnda mottagande av tribut för stenbrytningen kunde anses
hava givit sitt samtycke till denna. Deras missnöje befanns
nu kvarstå, hade kanske ock ökats genom den nya
avverkningen på Testholmen, varför de förklarade sig villiga söka
på rättslig väg få avverkningen stoppad, dock blott under
förutsättning av garanti, att inga kostnader härigenom skulle
vållas dem. Sedan ett par erfarna jurister förklarat utsikterna
vara goda, åtog sig professor Jägerskiöld att vidkännas
möjligen ifrågakommande rättegångskostnader och skadestånd.
Emellertid kunde Testholmen icke räddas blott genom
rättegång. Samtidigt med denna kunde avverkningen pågå, och
den skulle hinna slutföras före rättegången. Om kärandena
sedan vunne denna, skulle de visserligen få ett pekuniärt
skadestånd, men detta var ju icke aktionens ändamål. Här gällde
det att få avverkningen omedelbart stoppad. I detta syfte
föranstaltades, att några bland de missnöjda delägarna hos
överexekutor, länsstyrelsen i Göteborg, begärde ett interimistiskt
avverkningsförbud eller s. k. skingringsförbud. Härvid
åberopades holmens naturskönhet och vetenskapliga betydelse,
vilka värden stode i överhängande fara att fördärvas men
borde räddas genom holmens inlösande för
naturskyddsändamål, varvid även delägarnas ekonomiska intressen skulle kunna
bättre tillgodoses än genom det avverkningskontrakt, som
sökandena förklarade sig nu skola på anförda grunder söka
få lagligen upphävt.
Med denna ansökan reste professor Jägerskiöld till
Göteborg och lyckades få det önskade förbudet omedelbart utfärdat.
Detta skedde den 29 juli 1915. Saken hade då bedrivits så
snabbt, att knappt en vecka förgått från det aktionen sattes
i gång till dess avverkningen blev förbjuden. Därefter uttogs
stämning på de för avverkningen ansvarige, vilket måste göras
inom 30 dagar efter skingringsförbuds utfärdande (kap. 8 i
utsökningslagen).
Härmed var holmen fredad för tillfället, men rättegången
kunde ju möjligen leda till, att mot avverkningen förd talan
ogillades och förbudet upphävdes. Dess bättre behövdes
emellertid ingen rättegång, utan tvisten löstes hastigt genom en
tillfredsställande uppgörelse i godo. Avverkningskontraktets
innehavare visade sig, när han hemkommit och tagit kännedom
om ställningen, vara villig att medverka till Testholmens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
