Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
grotta. Den är ännu ofördärvad med undantag av att taket
vanprydes av turisters initialer, ditsotade med stearinljus.
»Daaren skriver sitt navn allevegne», säger vår förare.
Omkring V2 km. nedanför grottan går älven in i berget
genom en bred vacker port under »Landbrua». Det är ett
väl 8 m. brett valv i en omkring 10 rn. hög ostvästlig vägg,
som begränsar en skogbevuxen kalkstensplatå. Några hundra
meter väster om denna punkt kommer älven fram igen,
porlande upp ur en valvport, som synes under vattenytan. Ström
men är så strid både vid inträdet under platån och utflödet,
att starkt brus höres.
Ett karstlandskap i miniatyr
Ett sådant upptäcktes på fjällplatån norr om Stora
Blåsjön på östra sluttningen av fjälltoppen Stråtje. En liten
bäck kom fram mellan några kalkstenblock för att efter ett
lopp av omkring 20 m. åter försvinna i jorden på samma
sätt. Upptäckten gjordes av hr Arbman, då han vid
återfärden tog en genväg över fjället.
Bjurälvdalens nationalpark
Bjurälvdalen gömmer, som envar torde förstå, icke på
sådana »naturtillgångar, som ovillkorligen måste tillvaratagas»,
men där finnes en rik fond för vetenskapsmannen och en
sällsynt skatt av skönhet för vem som helst. Det är ett
märkligt stycke mark av vårt land, som borde obeskuret få
bevaras åt kommande släkten.
Den norra och vida märkligare sidan av dalen är redan i
svenska kronans ägo, den södra tillhör
Kungsgården-Mariebergs A.-B. Då varken den ena eller andra ägaren rimligen
kan avvinna dalen något som helst ekonomiskt utbyte, torde
ingendera heller vilja motsätta sig en fridlysning. Avsikten
är ock att under 1922 ingiva vederbörlig ansökan om dalens
fridlysning.
Förut har påpekats, att samarbete inletts med
naturskydds-intresserade i Norge om samtidig fridlysning av dalens norska
del. Av »Årsberetning for Trøndelagens kredsforening for
naturfredning i Norge 1920 og 1921» framgår, att förslaget,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
