Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
som i »Landsforeningen» upptagits i en skrivelse från dr
Hj. Broch, mötts med sympati. I skrivelsen framhålles
bl. a. följande: »—––––-Det er efter oplysningene al mulig
grunn til å få stedet (Lybækdalen) nærmere undersøkt fra
norsk side med henblikk på fredning i sammenheng med det
tilgrænsende svenske parti, som altså skall fredes også av
hensyn til beveren. Egnen er litet værdifull, da der næsten
ingen gårder er der; men man bør tenke på fredning, før
mulige fremtidsspekulasjoner kan melde sig.–––––-» Och
i berättelsen tillägges vidare: »Betydningen av at tilstøtende
deler av de 2 naboland fredes i sammenheng er fremholdt
ved flere anledninger og behøver ikke gjentas her. Blant
andre momenter av betydning känn merkes det omhandlede
landskaps eiendommelige karakter. Det skulde synes
ønske-lig at et stykke av en sådan natur (karstlandskap) burde
legges ut til nasjonalpark, idet såvel de geologiske som
biologiske forhold utvilsomt er av stor interesse. —–––-»
Vid vårt besök i Vallarvand inhämtades, att för några år
sedan erbjöd den dåvarande ägaren sin gård, inom vilken
den större delen av Lybækdalen är belägen, till norska staten
för en ringa penning, och den torde ännu stå samma köpare
till förfogande för ett relativt lätt överkomligt pris. Det
borde därför icke möta så svåra hinder att få dessa
fridlys-ningsfrågor lösta i ett sammanhang.
Något om bäverns förekomst och gamla sätt att fånga den
Bävern har uråldriga anor i vårt land. Under medeltiden
och flera århundraden framöver måste hans förekomst ha
varit tämligen riklig. Jakten på den var en inkomstkälla för
befolkningen. Bävergäll ingick i en mängd huskurer, och
dess värde skattades över hövan högt. Det fanns en tid, då
ett lod bävergäll kostade ända till 3 daler, d. v. s. ungefär
den kontanta årslön, som samtidigt uppbars av en dräng,
och det hände, att en bäver kunde lämna ända till 30 lod
gäll. Av bäversvansen lär ha lagats s. k. rissmorning
(huskur mot engelska sjukan). Bäverskinnen stodo jämförelsevis
högt i pris, särskilt av »stora swarte bäffrar». Skinnskatten
till kronan utgick även i bäverskinn, och i tionde till prästen»
fingo bönderna stundom erlägga »halva gället». Våra skatte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
