Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några drag ur kajornas liv i de skånska
lövskogarna
Anpassningsförmåga och uppfinningsrikedom vid bobyggandet
Av HUGO GRANVIK
Om man en tidig vårdag i slutet av mars eller i början
av april vandrar omkring under de skånska bokskogarnas
valv för att få en första känning av varen, händer det nog
mången gång, att man blir mer
eller mindre besviken i sina
förhoppningar. — Väl kan man få
se en eller annan späd Anemone,
som lockats fram i fjorårsmattan
av multnande löv och kvistar,
ävensom enstaka röda och blå
Pulmo-narier. Har man tur, kan man
måhända också få se andra vårens
förstlingar bland Floras barn, men
någon förnimmelse av verklig
vårtid erfar man sannolikt icke vid
en hastig överblick av den tysta
skogens rike. — Men sitt ned
bland stammarna och låt blicken
sakta söka i den värld, som snart
skall lysa i varma färger, och
lyssna till vårens röster, som ljuda i olika tonarter från
skilda håll och kanter, så kan det hända, att man dock
får en aning om, att våren tyst och mindre bemärkt gjort
sitt intåg. — Koltrastarna ha så bråttom, där de hoppa
omkring på marken eller smyga bland buskarnas grenar,
bofinken kan knappt hålla sig lugn en minut utan måste
då och då tala om för dem som vilja höra på, att varen
redan tänt sångareiden i hans bröst, gulsparvarna kvittra
FIG. 1. KAJA PA
ETT TAK
FÖRF. FOTO
1911
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
