Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
liga byarna, väderkvarnarna, de grunda fjordarna och de svarta skären,
vidare den långa, trolska fjordsjön Lygnern, som ligger inklämd mellan
branta klippstränder, samt alla de mångskiftande forntidsminnena etc.
Där i Nordhalland bragtes det glädjande nog år 1916 därhän, att
en bygdetidskrift benämnd »Vår Bygd» kunde utgivas genom
Nordhallands studiecirklar. Redan året därpå bildades i Kungsbacka
»Nordhallands hembygdsförening» med syfte att »på hembygdsvårdens olika
områden verka för räddande och pånyttfödande av bygdens nedärvda
natur- och kulturvärden», och har denna förening sedan tillsammans
med Nordhallands studiecirklar fortsatt utgivandet av »Vår Bygd», som
årligen utkommit i 20 — 30-sidiga, rikt illustrerade häften. Av där
publicerade uppsatser med geologiskt-botaniskt innehåll märkas »Hur
Onsalalandet danats» (1918; med karta över den postglaciala gränsen),
»Fjärebygdens jättegrytor» (1920), »Nordhallands skogar och torvmarker
och deras utvecklingshistoria» (1921), och av dylika med arkeologiskt
innehåll »Ås’kloster» (1917), »Nordhalländska fornborgar» (1918),
»Nordhalländska offerstenar» (1919) och »Två offerfynd från stenåldern»
(1921). Dessutom finnas skildringar av olika kyrkor, halländsk
byggnadskultur, personhistoriska anteckningar, ordspråk och ordstäv, prov
på folkmål och gamla dansmelodier etc.
I varje häfte redogöres för hembygdsvården under det sist förflutna
året. Hit höra föreläsningsserier om hembygden, hembygdsmöten och
friluftsföredrag vid i natur- och kulturhistoriskt avseende
anmärkningsvärda platser, anordnandet av vävkurser och fotografiutställningar samt
inrättandet av ett bygdemuseum och hembygdsarkiv (f. n. inrymt i
Kungsbacka rådhus).
Arbetet »Fjärås’ Bräcka» bildar första ledet i en skriftserie, som
länge planerats av Nordhallands hembygdsförening i och för små
monografier av bygdens intressantare platser. »Fjärås’ Bräcka» är som
bekant en av Sveriges största grusåsar. Den ligger ungefär en mil
sydost om Kungsbacka och höjer sig upp till 73 m. över havets yta
och 58 m. över Lygnern, vilken sjö den uppdämmer och tvingar att
på långa omvägar söka sitt utlopp till Kattegatt. Boken är närmast
avsedd som handledning vid vandringar och utflykter till Bräckan.
Först kommer en skildring av de geologiska förhållanden, som stå som
orsak till dess tillblivelse, därpå av dess många fornminnen. Hit höra
de stora gravhögarna på åsens sydliga del, domarringen vid
Limma-näs samt framförallt det väldiga gravfältet vid Lii. På åsens
väst-sluttning ha här ursprungligen åtminstone 200 bautastenar stått
uppresta. Ännu finnas 103 kvar, störst bland vilka är den ryktbara
»Frodestenen», som når 4,75 m. Denna sten har vid ett par tillfällen
varit omkullfallen, men på Bexells initiativ blev »denna sköna
forn-lämning» åter upprest den 18 juli 1816 efter att »nära ett århundrade
legat och hvilat på allas moder jorden». När Karl XV på 1860-talet
besökte platsen, blevo på konungens maning de stenar, som då voro
kullfallna, åter uppresta.
Följer så en redogörelse för nutida bebyggelse och för den
växtvärld, som trives på åsen och nere vid Lygnerstranden. Av saker, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
