Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
äro värda att fridlysas enligt naturskyddslagen, nämnas jätteboken vid
»Ljusa lyckan» på den i Lygnerns sydvästspets utskjutande lilla
halvön samt den hägerkoloni, som sedan 1917 finnes på samma halvö.
»Jätteboken» blev vid en avverkning för några år sedan såld på
auktion för 13 kr. 50 öre, men köpet fick återgå, emedan trädet
ansågs för svårt att fälla.
Sist kommer ett utförligt dagsprogram för ett besök å Bräckan samt
•en litteratursammanställning. Av de båda kartorna visar den ena
(skala 1: 100,000) Bräckans omgivningar. Fornminnena, jättegrytorna
»etc. äro utmärkta med särskilda tecken. Den andra visar Fjärås’ Bräcka
i skalan 1:25,000. Isohypser med 5 m. ekvidistans ha inlagts efter
avvägningar av J. Alin.
Omnämnas bör i detta sammanhang ett par mindre arbeten av
Bräcka-bokens författare. G. Ahlberg har i tidskriften Skola och Samhälle,
h. 6—1 1920, skrivit en artikel om hur ett för folkskolor anpassat
iiembygdsarkiv bör ordnas och E. Lindälv har i uppsatsen
»Hembygdsarkiv» (Jordbrukare-Ungdomens Förbunds Handbok 3, Uddevalla trycken
1921) skisserat några av de allmänna riktlinjerna för dylika arkivs
åvägabringande. Q Erdtman
Karl-Erik Forsslund: Med Dalälven från källorna till havet.
Bok V Mora, bok VI Siljan (Sollerön och Siljansnäs), bok VII
Boda och Bingsjö. Stockholm 1921 — 1922. Åhlén &
Åker-lunds Förlags A.-B.
Med aldrig svikande hänförelse och energi fortsätter Karl-Erik Forsslund
utarbetandet av sitt stort anlagda verk om Dalarne. På sin vandring
nedåt Österdalälven har han nu nått trakterna kring Siljan och i tre
under fjolåret och detta år utkomna böcker skildrat Mora, Sollerö,
Siljansnäs, Boda och Bingsjö socknar.
Endast ett grundligt studium av de olika böckerna kan skänka en
klar föreställning om vilka skatter som här bjudas oss i form av
sakkunnigt och talangfullt givna skildringar av land och folk och
värdefulla uppteckningar rörande bygdernas kulturhistoria, saga och sägen,
folkmål, folkpoesi och folkmusik — skatter, som säkerligen till stor del
skulle ha gått i graven med det nu levande släktet, om det icke funnits
en man med vilja och förmåga att söka reda på dem, samla dem och
rädda dem undan förgängelsen. Att författaren här liksom i sina
föregående Dalälvsböcker ägnar stor uppmärksamhet åt naturskyddet
behöver knappast sägas. Litet varstädes i böckerna finner man
beskrivningar och avbildningar av »stortallar», märkliga flyttblock och
andra naturminnesmärken, av vilka de flesta tack vare författaren redan
kommit i åtnjutande av skydd. 7. H—l
Skånes natur, Skånes naturskyddsförenings årsskrift 1921, förträffligt
redigerad av Waldemar Bulow, bjuder på ett särdeles intressant och
gediget innehåll såväl i fråga om text som illustrationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
