- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1923 /
10

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

av havets storhet. Och de skatter den bär i sitt sköte äro
på långt när ännu icke undersökta. Sanden kan gömma
mycket och gömmer mycket. Det är nödvändigt att förhindra
att andra än vetenskapsmän få plocka bland skallar och ben
och krukskärvor, om öns historia en gång skall kunna skrivas.
Dess flora och fauna böra få behålla sin sällsamma egenart
och icke skövlas, icke vanhälgas. Och den bör kunna bli en
tillflyktsort endast för sådana som brinna av entusiasm för
hemligheter av det slag den kan avslöja.

Genom studium av fyrmästarens anteckningar och genom
avlyssnande av hans berättelser vet jag vilka vetenskapsmän
som varit på ön och att de nu levande av dem alla äro av
min åsikt vis à vis naturskyddet. Det tyckes mig som om
begeistringen för avskiljande av nationalparker något svalnat
under kriget och kanske bör man inte förvåna sig däröver.
Men nu är ögonblicket att handla. Det är framför allt av
vikt att vederhäftiga män, vetenskapsmän, ta saken om hand
och göra den till en riksdagsfråga. Men även en
opinionsyttring av andra skulle icke skada. Alla, som av nyfikenhet
eller omständigheternas tvång kommit att landstiga på Sandön,
sakna vanligen ord att uttrycka vad de känt av verklig glädje
inför den höga skönhet, den djupa frid, som vilar över denna
»av Gud formerade ö».

De flesta seglare, som haft sina vägar ditåt, ha väl i vanliga
fall måst hålla sig på försiktigt avstånd, ty att den är farlig
bära vrakspillrorna på dess stränder vittne om. Dess
strandningslista är också enastående stor. Det ser ut som om den
formligen skulle suga till sig seglare. Antalet minor, som
under kriget drivit i land där, är väl också utan motstycke i
Östersjön.

Det är underligt att tänka att den fick fyr först i medio
av förra århundradet. Och dock anses den nu som en av
våra vigtigaste fyrplatser.

Jag skickar ut denna uppsats i världen som en signal, ty
jag anade fara i de där traktorerna och hos de män som satt
deras användning i fråga. Sådana finns det beklagligt nog
mer än gott om och det är det slagets folk vi måste
motarbeta. Ty det finns lyckligtvis andra värden än pengar här
i livet, men dessa värden äro så lätt förstörda, att de måste
omvårdas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:37:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1923/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free