Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
grannast förda strandningsjournal, större än någon annan i
Sverige. De flesta som på allvar haft att göra med Sandön,
ha välvilligt ställt sin minnesgodhet till mitt förfogande. Så
har till exempel amiral Hägg givit mig sina
dagboksanteckningar från den stora skogsbranden 1880, överflödande av
intressanta detaljer om kampen mot elden — en av Sandöns
mest hotande fiender — och just nu kommer jag att tänka
på skogsavverkningsarbetarnes cigarrettrökning. Men jag vågar
knappt tänka mig in i en ny skogsbrands eventualitet.
Nu kan det emellertid vara tid att sluta denna skildring.
Jag skulle kunna fylla volymer med Sandöhistorier och om
öns mångfaldiga skönheter. Å, Sandön, det är paradiset.
Människor, djur och växter trivas där. Dess skönhet är
förenklad, stiliserad natur. Ljung och tall, hav och himmel var
nog grundtanken hos den Gud som skapat detta under av
frid och stilla, hög glädje. Jag sätter punkt vid minnet av
min första kväll på Sandön. Jag stod på höjden väster om
fyren och såg ut över havet, som låg blankt som om en bris
aldrig skulle ha krusat dess yta. Allt var blått och stilla,
utom strimman efter en säl, som var på väg till sin nattsten.
Det var ingen vind, men det susade hemlighetsfullt. Det var
som om vinden sökte sig till ro i tallarnes kronor. Och ur
havet steg månen jättelik och främmande som en ny planet.
STRANDKÅL (CRAMBE MARITIMA)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
