Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
blir man snart besviken. Vid vår svenska västkust finner
man den knappast. Skärgården når blott ringa utsträckning,
och fisklägen, stenbrott och kulturutposter av olika slag ligga
i denna urgamla kulturbygd tätt ända ut till de yttersta öarna.
Ej ens på de mest isolerade småskären utanför det
sammanhängande skärgårdsbandet får man något egentligt intryck av
vildmark. Det är för nära till land och hela skärgården
pulserar av mänskligt liv och mänsklig företagsamhet.
Sammalunda vid norska kusten. Även här sätter
människan sin prägel till och med på skärgårdens yttersta utposter.
Ja, kanske mest på dem, ty här får ofta fisket sina
brännpunkter, och i synnerhet vid de stora fisketiderna myllrar det
av människor vid de yttersta skärgårdarna i havet. Och den
bofasta befolkningen tvingas vanligen att utnyttja varje
fotsbredd användbar mark till intensivt bete och torvtäkt.
Längs de södra delarna av vår ostkust möter oss en
liknande syn. Skärgården är vanligen föga mäktig och
människan har helt tagit den i sin hand. Ända ute i havsbandet
ligga fisklägen och stugor tätt, och barrskogen tränger nästan
ut till de yttersta öarna, mer eller mindre välskött efter
moderna skogsvårdsprinciper. Och följde man blott de stora
ångbåtslederna, skulle man nog förgäves få leta längs hela
vår Östersjökust efter en skärgård, som skulle kunna ge ett
någorlunda fullödigt intryck av forna tiders naturskärgård,
skärgården, där människan blott var en tillfällig gäst och
ännu underordnad naturen.
Och dock äga vi ännu helt nära Sveriges huvudstad en
sådan skärgård, på samma gång det sista storstilade exemplet
på en nordisk naturskärgård och ett i och för sig enastående
naturmonument, en skärgård, där man ännu kan eller
åtminstone för några år sedan kunde segla mil efter mil utan att
möta en människa och där än i dag den jungfruliga
skärgårdsnaturen härskar i en utsträckning, som man knappast
tror är möjlig i våra dagars Stockholms skärgård, förrän
man själv har sett det med egna ögon.
I Stockholms södra skärgård är det de nordsydgående ö- och
fjärdkedjorna, märken efter en urgammal bergskedjeveckning,
som bestämma skärgårdsbilden. Innerst stora segelledens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
