Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
bebyggelsen; som förut framhållits, har under det sista
århundradet en avfolkning av skärgårdshavet ägt rum. Flera
skärgårdar, som förr voro bebodda året om, ha nu
övergivits och ha tillföljd därav snarare närmat sig än avlägsnat
sig från sitt ursprungliga tillstånd, och andra, som förr under
sommaren myllrade av folk, besökas nu endast mera tillfälligt.
Sedan motorbåtarna gjort det möjligt för t. ex. Möjaborna att
hinna in med den under natten på de yttersta havsgrynnorna
tagna fisken till Stockholmsbåten på morgonen, finns ju ingen
anledning längre att fresta den hårda och ovissa tillvaron ute
i havsskärgårdarna. Någon förskjutning utåt av den fasta
bebyggelsegränsen torde därför knappast vara att vänta.
Sjöbodar finnas naturligtvis alltjämt i de flesta skärgårdarna, men
de spela ju föga roll för naturen annat än alldeles inpå
knutarna.
I stället synes nu stockholmarnas villabebyggelse visa vissa
tendenser att i mindre önskvärd grad utsträcka sig även till
skärgårdshavet. Redan finner man enstaka villor så långt ut
som vid Rödlöga, och i de allra flesta av de yttre
skärgårdarna finnas små stugor eller s. k. jakthyddor, avsedda för
kortare besök. Det kan lätt tänkas, sedan nu de snabbgående
motorbåtarna gjort det möjligt att på några timmar nå ut till
de yttersta skärgårdarna, att denna bebyggelse kommer att
småningom i grund förändra skärgårdshavet. Det behövs inte
många stugor i en havsskärgård för att ge den en helt ny
prägel, dels naturligtvis fysionomiskt genom stugorna själva och
de med dem följande anläggningarna av olika slag, dels genom
bränsleåtgången, vilken snart nog blir ödesdiger för den
långsamt tillväxande björkskogen, och sist men icke minst genom
fågellivets avtagande, vilket torde vara oundvikligt i en
skärgård, där människor vistas längre tider. Erfarenheten lär
nämligen, att människan, frånsett den yttre skärgårdens egen
befolkning, i de allra flesta fall måste betraktas som fågellivets direkta
fiende.
Icke blott genom risken för en alltför tät villabebyggelse
av skärgårdshavet synes emellertid dess fågelliv starkt hotat.
Även de inskränkningar i jakttiderna, som antagandet av det
nya fågelskyddslagförslaget skulle innebära, torde nämligen
ej helt kunna hejda det pågående avtagandet av skärgårdens
fågelliv. Vad hjälper det att fridlysa t. ex. ejdern under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
