Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
på grund av deras risiga och hopgyttrade växtsätt. Säger
man, att här finnes minst ett 40-tal exemplar av var och en
av dessa tre arter, torde man icke hava uppgivit för mycket.
Eken är mycket låg, av manshöjd eller något mera och av
buskformigt eller risigt växtsätt. Grenarne äro mycket
knotiga och rikt lavbevuxna (minst 5 arter epifytiskt levande
lavar förekomma). De tjockaste stampartierna ligga dolda
under sanden. På stammar ovan jord har jag uppmätt
högsta omkretsen till 80 cm. Fruktsättningen är god
särskilt å de lägre på sanden vilande grenarne (bild 5). I
ek-buskarnes halvskugga förekomma inga mossor. De örter,
som mest bidraga till att binda sanden, äro tuvor av Nardus
och Polypodium, däremellan ligger sanden bar. Underekarne
har jag antecknat följande arter: Adoxa (rikl.), Convallaria
majalis (mycket rikl.), Corydalis pumila (rikl.), C. intermedia
(rikl.), Majanthemum bifolium (rikl.), Melampyrum pratense
(mycket rikl.), Oxalis acetocella (mycket rikl.), Polygonatum
officinale (rikl.), Stellaria Hollostea (mycket rikl.). På öppna
ställen mellan buskarne: Artemisia campestris, Achillea
mille-folium, Agrostis stolonifera, Carex arenaria, Calluna,
Empetrum nigrum, Nardus, Psamma, Pimpinella Saxifraga, Sedum
Telephium, Viola canina och V. tricolor. Under
hasselbuskarne finnas i stort samma växter som under
ekbus-karne. Artantalet kan här utfyllas med Lonicera
pericly-menum, som klänger mellan hasselns grenar. Vildapeln
förekommer i några låga, knotiga och spridda exemplar troligen
av hög ålder. Fruktsättningen är rik, men frukterna äro
påfallande små, som plommon eller körsbär. Längre ned på
dynens norra sluttning bliver mosskiktet i bottnen avsevärt
rikare, och sanden därunder har en mörkare färg. Här
tillkomma ytterligare: Anemone nemorosa (mycket rikl.),
Anthris-cus silvestris (rikl.), Tanacetum vulgare (enstaka, små),
Veronica chamœdrys (rikl.) och Vicia sepium (rikl.). Ytterligare
längre ned, där dynen gränsar intill den odlade marken och
där grundvattnet i en hålighet går i dagen, antecknas:
Glyceria fluitans, Spiraea ulmaria, Lysimachia vulgaris,
Violapa-lustris, några ormbunkar och levermossor. På några
stengärden i kulturjorden har jag vidare funnit Evonymus
europœus (en mycket gammal buske, dock med rikliga
föryng-ringsskott) Anemone nemorosa och Viola silvatica.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
