Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
samma avfattning i båda aktstyckena. En ståndpunkt, som
verkar sympatisk, då den omfattas av en sammanslutning
av jägare och jaktvårdsspecialister, blir det dock knappast,
framförd av en vetenskaplig areopag, som veterligen icke har
något direkt att skaffa med jakt och jaktvård men däremot
alltsedan naturskyddslagarnas tillkomst utgör det officiella
organet för naturskyddet i landet. Och vad som icke
förbättrar saken, den ärlighet och frimodighet, som, enligt vad
jag nyss sade, utmärker jägareförbundets yttrande, saknas så
gott som helt och hållet i akademiens, vilket, så snart det
rör områden, där jaktvård och naturskydd kunna råka i
konflikt, svävar betänkligt på målet, då det ej ställer sig helt
avvisande gent emot det senares krav.
Utrymmet tillåter icke att här något utförligare redogöra
för innehållet i de båda yttrandena. Jag inskränker mig
därför till att genom några stickprov, tagna än ur det ena
än ur det andra av dem, söka giva en föreställning om
arten av den kritik, som här beståtts, samt att, då det kan
vara särskilt skäl därtill, söka bemöta de gjorda
invändningarna.
De sakkunnigas för hela betänkandet grundläggande förslag
om sammanslagning av nuvarande jaktstadga med övriga
fridlysningsbestämmelser till en gemensam »stadga om jakt
och fridlysning av vissa djurslag», varigenom bland annat
skulle vinnas att skyddsbestämmelserna för de icke jaktbara
djuren blevo bättre kända och respekterade, godkännes icke
utan vidare av jägareförbundet och vetenskapsakademien. Det
förstnämnda förklarar, att meningarna inom förbundet visat
sig delade i denna fråga, men att det likväl icke ansett sig
böra påyrka avvikelse från förslaget. Akademien åter kommer
med en hel del betänkligheter, såsom att införandet av så
många skyddade arter i samma stadga som de jaktbara
djuren möjligen skulle göra att fridlysningsbestämmelserna
för dessa senare bleve ännu sämre åtlydda än vad nu är
fallet, att den stora allmänheten icke skulle kunna lära sig
känna igen alla skyddade fåglar o. s. v., samt söker
slutligen, om också i något dunkla ordalag, göra gällande, att
en generell fridlysning av sällsynta eller särskilt nyttiga
fågelarter i många fall, i synnerhet vad småfåglarna beträffar, är
skäligen onödig och lämpligen kan ersättas genom fridlys-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
