- Project Runeberg -  Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsföreningens årsskrift / 1923 /
159

(1910-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

159

Både jägareförbundet och akademien äro nog påpassliga
att föreslå, att bävern med anledning av den förra sommaren
företagna återinplanteringen i norra Jämtland ånyo införes i
jaktstadgan såsom fridlyst året om inom hela landet.
Förslaget är utan tvivel välbetänkt. Att de sakkunniga icke
kommit med något dylikt beror helt enkelt därpå att den
nyssnämnda bäverinplanteringen ännu icke satts i verket, då
de avlämnade sitt betänkande.

Till den viktiga frågan om skydd för våra hårt beträngda
rovfåglar, vilken ursprungligen givit anledning till hela
sakkunnigeutredningen, intaga de båda yttrandena ungefär samma
ställning. I jägareförbundets heter det, att man av omtanke
för jaktvården icke kan gå med på direkt fridlysning av »för
vildstammen så pass destruktiva djurformer som korp,
kattuggla, slaguggla, lappuggla, fjälluggla, berguv, pilgrimsfalk
och i vissa fall även fjällvråk och ormvråk». I
vetenskapsakademiens yttrande uttalas starka betänkligheter mot
skyddande av en del rovfåglar, framför allt de större
ugglearterna. Vad beträffar korpen, som av de sakkunniga
behandlats i samband med rovfåglarna och föreslagits till
fridlysning under häckningstiden i hela landet med undantag av
de fyra nordligaste länen, avstyrker akademien en dylik
skyddsåtgärd, varvid såsom bevis för korpens relativt
allmänna förekomst omtalas, att man i Växiötrakten »på
avskrädeshögar har kunnat räkna ända till ett femtontal på en
gång o. s. v.». Kärrhökarna anses av vetenskapsakademien
ännu icke vara tillräckligt sällsynta för att förtjäna den totala
fridlysning, som de sakkunniga föreslå. — Och dock har
akademien för ej länge sedan varit med om att få till stånd
en separat kungörelse om total fridlysning under vissa år
av glada samt blå och bran kärrhök. — A andra sidan vill
akademien liksom för övrigt även jägareförbundet bereda
längre fridlysningstid än vad de sakkunniga föreslagit för en
del från jaktsynpunkt likgiltiga rovfåglar, såsom tornfalk,
bivråk, fiskgjuse och en del smärre ugglor. Bland skyddsvärda
rovfåglar upptages dessutom de av sakkunniga icke nämnda
lärkfalken och aftonfalken. Beträffande den förstnämnda arten
har detta utan tvivel goda skäl för sig, men vad aftonfalken
skall med att göra har man litet svårt att förstå, då denna
fågel endast helt tillfälligtvis träffats i vårt land.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:37:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snf/1923/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free