Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
skyddsplatser för vissa fåglar, åtgärder till förekommande
av fågeldöden vid fyrarna, kontroll över införsel och
ut-plantering av främmande vilda djurarter och statsförvärv av
Hornby mosse på Öland såsom fågelskyddsområde.
Landstingens och länsstyrelsernas yttranden äro givetvis
långt mindre omfattande och i detalj gående och erbjuda på
det hela taget föga av intresse. Ett undantag härutinnan
utgöra de norrländska landstingens uttalanden beträffande
fridlysningen av björn och lodjur. Jämtlands läns landsting
ställer sig totalt oförstående till dessa frågor liksom för
övrigt till allt i sakkunnigebetänkandet, som har något med
naturskydd att skaffa. Västerbottens läns landsting åter har
genom votering med 22 röster mot 15 uttalat sig för de
sakkunnigas förslag om totalfridlysning av björn under 5
års tid.
Som ett slags tredje opponent, om jag så må uttrycka
mig, har anmält sig doktor Paul Rosenius, som i en liten
på C. W. K. Gleerups förlag utgiven broschyr underkastar
betänkandet en granskning.
Från sin självtagna ställning som den ende verkligt
sakkunnige beträffande naturskyddsfrågor i allmänhet och
fågelskyddsfrågor i synnerhet kan han naturligtvis icke annat än
underkänna de stackars »sakkunnigas» kompetens i
hithörande stycken. Icke desto mindre ger han, såsom en hygglig
magister ägnar och anstår, gott betyg i flit och uppförande,
i det han erkänner, att de »på sin utredning nedlagt ett
omfattande arbete, och att de sökt göra sitt bästa för
åstadkommandet av ett gediget resultat».
Om de anmärkningar och ändringsförslag, han har att
komma med, kan sägas att de i allmänhet förråda föga sinne
för realiteter samt att de i några fall synas ha sin orsak i
mindre god kännedom om våra jakt- och
jaktlagstiftningsförhållanden eller ock i alltför stor brådska vid studerandet
av betänkandet.
Doktor Rosenius’ yrkande på totalfridlysning för grågåsen
vore givetvis värt allt understöd — om man blott kunde lära
allmänheten att ute i naturen i hastigheten skilja mellan de
olika gåsarterna. Men det går nog icke, fastän doktor Rosenius
tyckes tro så. Lika opraktiskt är hans förslag om skiljande
i fridlysningshänseende mellan de båda Zi/rcosa-arterna, L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
