Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
björnen i Västmanland (Ramsberg) sköts 1856 (möjligen 1857) enligt
uppgift av skyttens son. Denna uppgift stämmer bra överens med den
officiella jaktstatistiken, som anger, att under 5-årsperioden 1856-60
i Örebro län skötos 3 björnar, varav 1 i Karlskoga 1857 på gränsen
till Västmanland och 1 1859, obekant var. Den* i statistiken för 1875
upptagna sist skjutna björnen var — tam.
Över huvud taget är sålunda den rent naturvetenskapliga och ej
minst viktiga delen av boken den svagaste, förmodligen beroende därpå,
att ingen av de 3 författarna synbarligen själv är verklig
naturvetenskapsman. Det är att beklaga, att ej någon sådan blivit anlitad i fråga om
dessa kapitel, såsom fallet varit vid utarbetandet av hembygdsboken
om Närke, där en så sakkunnig förmåga som professor Sernander
skrivit de geologiska och botaniska delarna, som därigenom vunnit
ofantligt i värde.
Slutligen förtjänar det omnämnas, att ett kort kapitel ägnats
hembygdsvården med ett kort omnämnande av hembygdsforskarna, den
outtröttlige Johan Johansson i Noraskog (f), Karl-Erik Forsslund
(född i Ljusnarsberg) och prof. Helge Nelsson. Och i det lika korta
kapitlet om »vad vi kunna göra för vår hembygd» betonas det bl. a.,
att det gäller att bevara gamla minnen, även naturminnen, såsom
jättefuror, offerträd, vårdträd, jättekast o. dyl., det enda f. ö. i hela
boken, som gäller frågan om naturskydd.
O. M. Floderus.
Närke, läsebok för skola och hem. Uppsala 1922. J. A.
Lindblads förlag.
Detta arbete i den bekanta serien Hembygdsböckerna skiljer sig från
de tidigare utkomna volymerna därigenom att det till författare har icke
en utan flera personer. En redaktionskommitté, bestående av läraren Edvin
Aspling och folkskoleinspektörerna Hj. Lindén och Josef Grai en, har
stått för det hela men låtit bokens olika kapitel skrivas av var på sitt
område framstående fackmän. På så sätt har särskilt den
naturskildrande delen av arbetet blivit väl tillgodosedd genom bidrag av
bland andra professor Rutger Sernander, som med sin kända
förmåga av populärvetenskaplig framställning lämnat en rad briljanta
uppsatser om Närkes geologiska bildningshistoria och dess växtvärld i
nutid och forntid. Till dessa uppsatsers stora värde ur
populärvetenskaplig och naturskyddssynpunkt torde vi återkomma i en utförligare
anmälan av arbetet i nästa årsskrift. Av övriga kända författare, som
lämnat bidrag till Närkes-boken, må nämnas Ruben G:son Berg, Carl
Grimberg och Sune Lindqvist.
Skånes natur. Skånes Naturskyddsförenings årsskrift 1922 är i
främsta rummet ägnad åt landskapets geologi. Sålunda lämnar fil. dr.
frih. Clas Kurck en synnerligen intressant, av präktiga illustrationer
åtföljd framställning av den av honom upptagna nya profilen i
kalktuffen vid Benestad, och professor Karl A. Grönwall bidrager med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
